Vad vore väl en bal (lägenhet) på slottet (utanför stan)…

Igår kväll fick jag ännu ett bevis på att verkligheten ser olik ut beroende på vilket perspektiv man väljer. Det är ju egentligen livsfarligt, för börjar man se samma situation på ett negativt sätt kan det bli en nedåtgående spiral som blir väldigt svår att vända. Sidospår, men tänkvärt hur som helst.

Men angående just perspektiv: runt 17-tiden igår räknade jag mitt sparkonto, funderade över höstens utgifter och hur vi skulle kunna göra detta val så ekonomiskt som möjligt. Började kännas lite i magen. Vid 20-tiden igår kändes det som att jag hade vunnit pengar.

Allt av den förbannat trista anledning att vi var tvungna att hoppa av budgivningen på vår drömlägenhet. Det var verkligen en drömlägenhet och när Jocke och jag tillslut tittade på varandra och sa att “nu höjer vi inte mer”, då var varje sekund en plåga. Men vi fick inte ett vinnarsamtal, däremot ett sms från mäklaren där den budgivare vi hade tävlat mot hela eftermiddagen hade höjt ännu mer. Det var bara att erkänna sig besegrade och meddela mäklaren att vi stannar. Sedan satt vi tysta och bara stirrade ut i luften i säkert fem minuter. Vi hade verkligen förberett oss för att vinna den här lägenheten och tänkt oss in i att bo där; gjort allt rätt på kort tid. Fan, vad vi har jobbat med allt vad kalkyler, mäklare och “vända på A och B”-situationer heter. Så det var en fet smocka av besvikelse som slog till rakt i ansiktet.

Det enda som är positivt just nu är det intressanta i att se det ur ett psykologiskt perspektiv och då titta på hur det kändes några timmar senare. Ingenting hade förändrats, ändå kändes det som att vi hade vunnit de pengar vi har på vårt sparkonto. Och det är ju en trevlig känsla, trots att vi inte har vårt drömboende.

Share:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.