Vad jobbar man med om man “jobbar med content”?

När man “jobbar med content” menar man egentligen “Content marketing” vilket kort och gott innebär innehållsmarknadsföring. Man jobbar alltså med innehåll i ett syfte att marknadsföra en produkt, tjänst eller liknande. Hur man jobbar med innehåll/content skiljer sig åt beroende på vilken bransch man är i, vilka kompetenser man har och vad ens titel är.

För att göra det så enkelt som möjligt kan jag berätta om hur det var att jobba som Digital Content Producer (Digital innehållsproducent) på Aller Media och lite hur vi tänkte. Där hade jag hand om att producera innehåll för Aller Medias digitala sajter som ELLE, ELLE Mat & Vin, ELLE Decoration, MåBra, Residence Magazine, Femina och Café.

Ett bra exempel: Det närmade sig Halloween och genom att först undersöka vad målgruppen ville läsa om (enkla, goda drinkar till Halloweenfesten), hur de ville ta del av innehållet (rörligt material, alltså film) och när de började googla (två veckor innan) gick det enkelt att planera och snabbt producera material som vi kunde dela på flera av sajterna. Just det här projektet hade min kollega och vän Mikaela hand om ihop med en av våra videoproducenter, Rodde. <3

 

Men det är inte bara att skriva det man känner för. Det gäller att ha koll på vad målgruppen läser om och utifrån detta ta fram vad de vill läsa om. Man behöver veta när de läser, för att veta när artiklarna ska publiceras. Detta är också viktigt ur ett SEO-perspektiv så att vi får in trafik via Google-sökningar. Hur läser målgruppen artiklarna: är det via surfplatta, mobil eller dator? Detta är viktigt för att målgruppsanpassa en artikel så att målgruppen kan ta del av innehållet på bäst och smidigast sätt. Och där kommer formen in. Ska det vara en renodlad textartikel eller rörligt material? Kanske bara en post på sociala medier? I varje val man väljer kommer det ytterligare beslut att ta och mer data att hitta och inte minst ta hänsyn till.

Till viss del arbetar många publicister på liknande sätt, men jag ska påminna er om att den journalistik vi producerade var nöjesjournalistik som till stor del var beroende av att läsare lockades att klicka sig in i en artikel och fortsätta läsa den (och gärna fler artiklar på sajten). De som konsumerar nöjesjournalistik är kräsna på så sätt att de tar del av ett innehåll snabbt och vill sedan vidare i flödet direkt. Det krävs mycket för att hålla läsarna kvar. Jämför till exempel med ett långt krigsreportage i SvD och en artikel i ELLE som handlar om vem du ska dejta baserat på ditt stjärntecken.

Mängden data gör det möjligt att analysera i all evighet

Man kan egentligen fila på en artikel hur länge som helst eftersom det finns så mycket data att hämta. Det gäller att avgränsa sig, annars är man som vilken Golden Retriever-valp som helst som jagar sin egen svans. Man kommer ingen vart eftersom det hela tiden skapas ny data som vi analyserar.

Vad analyserar man då, förutom det jag skrev ovan? Några exempel är följande: Vilka bilder lockas vår målgrupp mest av; ljusa, färgglada, abstrakta, lifestyle eller närbilder? Klickar vår målgrupp på artiklar där vi har med emojis i rubriken eller inte – och om de gör det, vilka emojis och hur många fungerar bäst? Fungerar en lättsam ton eller är det bättre att vara seriös? Om vi vill göra rörligt material på detta, alltså ett videoklipp, hur många sekunder har vi på oss innan besökaren tröttnar och scrollar förbi?

Med särskilda verktyg går det att se hur besökare på en sajt rör sig över sidan. Var tittar de, hur använder de musen, scrollar de upp på sidan efter att ha varit längst ner och innebär det att de inte hittar vad de letar efter eller var ett textstycke otydligt?

Kunden/besökaren styr vilket innehåll vi skapar

Det absolut primära när man jobbar med Content marketing är data (information) om besökarna på hemsidan, bloggen eller magasinet. Om man jobbar med content analyserar man data till viss del, men det finns också analytiker som tar fram The Good Stuff. Sådant som tar längre tid att ta fram och som kräver specialkompetens. Det är sedan ur ett avstamp från denna information som vi skapar innehåll av som vår målgrupp förhoppningsvis integrerar med oss på det sätt vi önskar. Och det i sin tur handlar om vilka KPI:er vi har. Vilka KPI:er man har skiljer sig från företag till företag, men det kan också skilja sig från kampanj till kampanj och från period till period. Olika exempel på detta kan vara att få ökad konvertering i form av fler sålda mobiltelefoner än föregående period eller att minst 10 % av alla besökare ska vilja ladda ner vår nya app.

 

Det finns verkligen hur mycket som helst att säga på detta ämne och hur vi jobbade på Aller Media skiljer sig åt hur jag jobbade på SATS och hur jag jobbar idag, på Tele2. Men det skulle bli ett alldeles för långt inlägg att beskriva alla roller och HUR man kan jobba. Enligt mig skrapar jag bara på ytan av Content marketing i det här inlägget, men för en del andra (som nyfiket frågar vad tusan jag faktiskt jobbar med) kanske det här var nog. Kommentera gärna, oavsett! :)

Bildkälla

Share:

2 Kommentarer

  1. Hiltrud = mormor
    05/26/2018 / 13:16

    Tack. Nu förstår jag lite bättre.

    • Thowe Wagner Larsson
      Författare
      05/27/2018 / 22:13

      Kul!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.