Stressad av att sommaren snart är över

Vår helg ute i Krägga i maj var verkligen en höjdpunkt denna sommar <3

Trots att jag inte har gått på semester än så känner jag mig ändå lite stressad över att sommaren börjar närma sig sitt slut. Alltså jag vet ju att så inte är fallet, men snart ÄR det ju semester och därefter är sommaren slut… Typ. ÅH jag vet inte ens varför jag håller på så här, jag vet ju att tiden är det enda som är konstant och att det därför är värdelöst att försöka “stoppa” den. Likväl har jag svårt att slappna av nu. Jag tror det är för att det är så mycket som händer just nu på kort tid och allt “hakar i” varandra.

Jag menar; de senaste fyra veckorna har vi “plötsligt” hittat ett nytt område vi vill bo i, budat och förlorat en budgivning på vår drömlägenhet, anlitat en mäklare och haft visningar på vår lägenhet, sålt vår lägenhet, packat ner i princip halva lägenheten och löst mellanboende. De kommande två veckorna ska vi se till att hela lägenheten är färdig för flytt men också jobba undan allt på jobbet inför sommarledigheten. Sedan är vi bortresta i nästan tre veckor. Två dagar efter att vi har kommit hem har vi flyttstäd i lägenheten, vi har en stor lansering på jobbet samma vecka och några dagar senare har jag en inbokad operation och är borta i ett par dagar.

Så det kanske inte är så konstigt att jag känner mig lite stressad. Jag vet ju att jag fungerar så, att när jag har massor av saker att ta hand om – oavsett om det är idag eller om en månad – så blir jag stressad. Vill gärna ha en tom “Att göra”-lista och det är svårt att ha det när det finns saker i framtiden att göra som jag inte kan fixa redan idag. (Klassisk grej som kan leda till utmattning, så det här är ju bra om man inte fäster sig rejält vid kanske.)

Nu när jag skriver detta så kom jag på något som Anna Brolin sa i en intervju med ELLE. Läste intervjun för ett par dagar sedan och minns att jag tänkte “Så smart, precis detta vill jag bli bättre på”.

Märkligt hur det här inlägget började handla om allt jag känner att jag behöver ta hand om, när jag trodde att det skulle mynna ut i att jag känner mig stressad över att det snart är mörkt och kallt. Har redan ångest inför att det kommer bli höst om ett par månader och att jag kommer att läsa dessa inlägg och tänka “Vilken jävla sommar jag hade”.

Och det vore så tragiskt om jag inte kunde inse det nu när den pågår.

Share:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.