Krycka ena dagen, hoppfull andra

2014 på en rehabpromenad några veckor efter att ha vridit knät ur led… Kryckor är bra att ha!

Lördag kväll och Jocke håller på att packa medan jag tar en paus. Jag bloggade ju senast i torsdags och kort efter att inlägget publicerades blev min höft ännu värre. Gjorde allt jag kunde; stretchade, halvrullade på foamroller, fick Jockes armbåge i sätesmuskeln, Jockes tyngd på min ljumskar… Låg tillslut och grät på golvet. Kändes så jävla hopplöst och jag blir ju rädd när det gör så där ont med.

Hur som helst så har jag ju kvar kryckan från i vintas, så den räddade mig när jag skulle ta mig till sängen för att sova. I fredags träffade jag min kiropraktor som knäcke mig på alla möjliga olika sätt, jag var helt svettig efteråt haha. Fick bland annat sju “knuffar” på en nackkota med en activator. Låter i hela huvudet när den går av och man blir lite mossig efteråt, men det är egentligen som när man borrar i en tand. Ljudet är värst.

Idag har jag fortfarande lite ont i ryggen men jag kan gå normalt. Är mest öm. Ska träffa min kiropraktor nästa vecka igen, so much för att börja “fasas ut”, hehe. Men nu känner jag mig hoppfull eftersom det gick så snabbt att bli “bra” igen. Har också bestämt mig för att börja gå hos en sjukgymnast, det kanske passar mig bättre än en PT. Ingen skugga över min PT, hon var grym, men en sjukgymnast bör jag kanske ha börjat med eftersom jag ju faktiskt har en skada.

Nu är det, återigen, dags för rehab i ett par veckor och tigga massage av Jocke. Vissa av knäck-rörelserna hon försökte få till gick inte för att jag hade så stela muskler som stretade emot. Hehehe. Sa någon YOGA?..

Share:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.