VM-kval, fina linjer efter 25 och Oskar Hiljemark

Under min sista vecka på Aller Media släpptes biljetterna till VM-kvalmatchen mellan Sverige-Italien och jag satt som på nålar för att försöka få tag på några stycken. Och det fick jag! Mamma, jag och Jeppe var trion som skulle se Sverige försöka ta sig närmare en plats i VM.

Innan matchen gick vi till baren under arenan och drack öl/cider med resterande supportrar. Vid ingången fick jag frågan om hur gammal jag är, varpå jag förvånat svarar 27. Då vill han se mitt leg? Alltså?.. Kan någon klok människa förklara för mig varför det är viktigt för vakten att se mitt körkort när det är 18-årsgräns i baren och den här damen har små fina linjer i ansiktet som skvallrar om VISHET som enbart går att få efter 25?! Haha. Ja, jag blir lite provocerad.

Vi satt på tredje etaget men på rad 1, grymma platser om jag får säga det själv! Vi hade full uppsikt över hela planen och ingen som satt framför oss.

Något jag tänkte på under matchens gång var hur härligt det var att sitta på läktaren och känna samhörighet och gorma tillsammans. De senaste 2-3 åren har jag sett hockey live nästan enbart i Stockholm vilket ju är bortaplan för min del. Minns inte när jag såg hockey i Karlstad sist. Så när Färjestad gör mål är det jag och typ fyra andra som står upp och skriker (såvida jag inte står i bortaklacken men det gör jag aldrig eftersom ingen av mina vänner är Färjestadsupporter). Och omvänt, när Djurgården nätar eller har bra tryck så sitter hela arenan och gormar medan jag sitter tyst. Har nästan glömt bort hur härligt det är att skrika på fallande spelare, felaktiga domarbeslut och hejarop till Sverige med tusentals andra supportrar.

Själv har jag ingen landslagströja, varken i fotboll eller i hockey, så jag fick låna en av Jockes. Det blev den tröjan han fick av mig förra hösten när jag träffade Oskar Hiljemark på redaktionen :)

Här ser man verkligen att jag inte är 100 %, mina ögon är helt hängiga. Men det har jag ju insett också – valde bl a bort träningen i fredags och gick istället till gymmet för att ta en lång dusch och ligga i bastun med hårinpackning under lunchen när resterande kollegor tränade. Små steg!

Share:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *