• By Thowe

    Ta bort appar och skaffa lånekort på biblioteket

    Ur ”Självledarskap konsten att hitta rätt i livet och på jobbet” av Nicolas Jacquemot

    En och en halv vecka har passerat sedan jag tog bort i princip alla sociala medier-appar på min mobil. Inte för att jag aldrig mer kommer uppdatera Instagram eller gå in på Facebook (det har iofs hänt när jag har suttit vid datorn och inte orkar skriva på Messenger via mobil samt att jag har sett några Instagrambilder här och där i webbläsaren) utan för att jag har märkt hur mycket tid och framförallt fokus som jag lägger på apparna.

    Så vad gör jag med all tid som blir över? Ärligt? Det är inte SÅ mycket tid. I mitt fall går jag igenom sociala medier när jag gör något annat också, så det är snarare så att jag sitter lite lätt uttråkad på typ bussen numera.

    Men eftersom den här ”offline-perioden” handlar om att bestämma vart jag vill lägga min energi och fokus så har jag tagit tankevarvet en gång till och upptäckt ett sug efter sånt som jag tidigare också längtat (och strävat) efter, men som jag känt ”aldrig blir av”.

    En sån sak är att läsa mer. Sagt och gjort. Igår kväll gick jag till biblioteket i Täby strax innan stängning och förkovrade mig i böcker. Har glömt hur mysigt det är på ett bibliotek. Fick en pirrig känsla av ”här finns det HUR mycket information och kunskap som helst!” och en harmonisk känsla i kroppen, tänkte att ”här ska jag sitta och läsa varje kväll”. Det vet ju t o m jag att det inte kommer ske, men jag skaffade i alla fall ett lånekort och lånade hem tre böcker. En bok om hälsa, en bok om personlig utveckling/självledarskap och en bok om politik.

    Igår kväll när Jocke såg Sopranos på TV stängde jag in mig i sovrummet och läste. Så som jag har tänkt att jag SKA göra, men istället har jag hamnat framför datorn eller en serie. 10/10 poäng för hur en vardagskväll kan vara!

  • By Thowe

    Mina nyårslöften 2019

    De senaste åren har jag sagt att jag inte tror på nyårslöften och att jag istället satsar på ”nyårsönskningar”, alltså saker som jag ska göra mitt bästa för att se till att det ska ske under det kommande året.

    I år känner jag mig lite mer djärv och har en annan jävlar anamma i mig. Här är det inga jädra önskningar, utan det här är punkter som jag ska se till ska hända. Så det så!

    Nyårslöften 2019:

    Ledord för 2019: träning, glädje, relationer, färg.

    👊🏼 Jag ska bli vältränad. Har inga vikter att ta i särskilda övningar och inga tider att hinna cykla/springa/simma på. Men jag ska bli vältränad. Synbart och kännbart.

    👊🏼 Vara snällare mot mig själv. Slappna av mer. Låta oron flyga genom fönstret. Jobba på att tänka positivt, att se dagen som full av möjligheter och att det alltid finns plats att välja glädje.

    👊🏼 Fokusera på mina relationer. Träffa mina vänner oftare (och ta mer ansvar för att ses), ställa upp för de jag älskar och dejta Jocke mer.

    👊🏼 FÄRG! Jag vill klä mig själv i mer färg. Märker stora skillnader i mitt humör och min kreativitet när jag klär mig i annat än svart, grått och vitt.

    Gällande saker jag vill göra:

    🍀 Testa att åka längdskidor. (Inför Vasaloppet, kanske?)

    🍀 Resa minst fyra gånger. New York i maj, en sommarresa, kanske en weekend runt min födelsedag och en längre resa senare i vinter.

    🍀 Springa utomhus.

    🍀 Inreda våra terrasser och bjuda hem till varma drinkkvällar och middagar i solnedgången.

    🍀 Meditera hemma och testa yogaklasser på SATS. Öva mer på att vara närvarande och mer lugn i sinnet.

    🍀 Skapa en bättre blogg. Ta bättre bilder, skriva mer redaktionellt och konkretisera vad bloggen handlar om.

    🍀 Fira min födelsedag REJÄLT! Jag firade ju inte min 28-årsdag direkt, så i år vill jag ställa till med stökfest. Sista året innan 30, ju.

    Hur gick det 2018? I det här inlägget har jag skrivit om mina nyårsönskningar. Så, hur blev det?

    • Unna mig en weekend med tjejerna. Check x 2! Milano med Amanda och Therese samt Palma med Amanda, Therese, My, Jessica och Issa.
    • Spela tennis utomhus. Nej, det var helt enkelt för varmt.
    • Ta hand om min hy och unna min ansiktsbehandlingar oftare än vartannat år… Check! Har förvisso inte unnat mig en behandling, men verkligen steppat upp mitt hudvårdsgame.
    • Resa till minst ett land som jag inte har varit i tidigare. Nej, det var tänkt att jag och mamma skulle resa till Litauen på pressresa men så blev det inte.
    • Tjäna mer pengar vid sidan av mitt heltidsjobb. Nej, men tjänade däremot mer på mitt heltidsjobb än 2017.
    • Lära mig en ny maträtt. Eller, minst en i alla fall (sätter ribban lågt). Ja, flera stycken. 
    • Ha en fast tjänst (just nu har jag ett vikariat). Check!
    • Resa utomlands med Jocke, bara vi två. Check! Grekland i juli, följt av Spanien (men då mötte vi upp hans familj).
    • Springa en mil utan att det gör ont. Tid spelar ingen roll. Inte en chans. Får bli 2019.
    • Kunna ta 100 kilo i marklyft. HAHA. Kan inte ena köra marklyft. Såatteh…
    • Anlita en PT för att bli jämnstark i kroppen och inte ”perioda” med smärtor. Anlitade ju en PT men det blev inte som tänkt gällande resultat. 
    • Hajka! Gärna i Norge. Jocke fick en chock när jag sa att jag gärna gör en vandring i berg under vår semester. (Jag med, egentligen.) Hehe, nej det här blev det ingenting av heller.
    • Rulla i snö och basta. Bastade, men rullade inte i snö. 
    • Åka längdskidor. Kanske även köpa egna? Inte heller detta.
    • Åka någon läskig berg- och dalbana. Och ingen berg- och dalbana…

    Taggad på det här året. Är så KLAR med att ha dåligt samvete, oroa mig, vilja planera allt i detalj. Nu ska jag ha kul.

  • Okategoriserade

    Sociala medier har betalat min hyra.

    bitches-get-things-done
     
     
    Jag brukar normalt sett inte skriva sådana här inlägg men jag kände just nu att det kunde vara på sin plats. Internationella Kvinnodagen och allt. Typ.
     
    Vet inte HUR många gånger jag har fått försvara mina val i livet. Eller fått höra på omvägar om vänner, bekanta, min killes vänner, min väninnas vän osv som tycker massor om mina val eller mitt agerande. Och jäklar, min blogg ska vi inte ens börja tala om. Den är ett kapitel i sig. Min blogg och mitt agerande i sociala medier kan uppröra många. Det är intressant att fundera över. Att jag är aktiv och nätverkar i sociala medier har gett mig samtliga av de jobb jag har haft sedan jag slutade jobba på advokatfirman och satte mig vid skolbänken. Med andra ord har sociala medier betalat min hyra och gett mig mat på bordet. Genom det sätt jag har agerat på t.ex. Facebook har jag fått till möten, jobbförfrågningar och chanser som jag inte ens hade kommit i närheten av om jag, låt mig säga, bara hade suttit i soffan och tittat på andras Instagramflöden.
     
    Jag har och gör nya grejer hela tiden. Jag älskar det. Och jag talar om det, för då sprids det – vilket det behöver göra, om det ska ta fart. Det är så jag hittar min motivation. Jag räds av tanken på att vara medioker och jag vill göra ALLT. Det är så jag är och jag sitter inte tyst och anpassar mig efter att några människor som uppenbarligen inte bryr sig om mig stör sig på att jag bloggar eller skriver om mitt jobb, min praktik, min helg eller vad som helst egentligen.
     
    Jag anpassar mig inte efter er och jag får saker att hända. Jag får saker gjort. Om det gör mig en till bitch, fine. Let me.

  • Okategoriserade

    Erik Granqvist och myssöndag

    wise-words
    God eftermiddag kära du!

    Skönt att få sova en timme extra och känna att dagen blir lite, lite längre. Den här helgen har varit som en recharger efter jetlag och mental påfrestning efter Kalifornien så mängden knop har väl varit sisådär. Men det känns helt okej, det med.

    Jag har verkligen fått jobba på att inte känna mig otålig och stressad över att vara 24 år och inte ha mitt drömjobb än. Jag har förståelse för att det kan låta löjligt i mångas öron men jag känner ofta rädslan av att bli omsprungen och att min chans försvinner om jag inte är där JUST NU. Svårt att beskriva. För några dagar sedan kom dock vändningen som ett ljus från ovan. (Nu är jag inte det minsta religiös, men det är så jag väljer att beskriva det.) Plötsligt infann sig ett lugn och en trygghet i att jag inte behöver vara där just nu. Så länge jag aktivt jobbar mot mina mål kommer jag hamna där tids nog. Och under resans gång är en del av mognaden och tillväxten att kunna njuta av nuet och just resan. Det är ju en charm i sig. Och som jag skrev igår, om jag enbart fokuserar på målet kommer jag att missa allt som händer just idag och lär även få tampas med både det ena och andra längre fram.

    ***

    Hur som. Några tankar bara. Idag är det exakt ett halvår tills jag tar examen. Och imorgon går jag in på näst sista veckan på C More. Jag längtar faktiskt till att komma tillbaka till skolan. Jag ser fram emot de kurser vi har kvar och att sätta igång med examensarbetet. Att gå tillbaka till skolbänken var det bästa beslutet jag kunde fatta för drygt ett år sedan – skolan får mig att ständigt utvecklas och får mig att känna att jag är på väg någonstans. För mig är det superviktigt för mitt engagemang och mitt driv, vilket jag har förstått att jag måste ta med mig i mitt jobbsökande efter examen.

    ***

    Idag fyller min styvsyster Carmen år. Vi överraskade henne imorse med en stor frukost och sedan åkte jag hem och jobbade lite. Gick en lång promenad med Magnus Nyström & Erik Granqvist i öronen. Jag gillar verkligen Erik. Han har ett lugn i sig och hans värderingar stämmer mycket överens med mina. Dessutom är han pro-meditation och personlig utveckling, något jag verkligen gillar. Speciellt i den branschen han är i. Jag får nog skriva ett inlägg om mina förebilder, tror jag…

    ***

    Ikväll blir det en riktig höstkväll. Vi har precis betalat räkningar, några maskiner tvätt ska snabbt vikas och hängas upp och allt inför morgondagen ska förberedas. Därefter är det officiell myskväll, hur cheesy det än låter! Ugnsbakad lax till middag, ett dussin levande ljus runt om i lägenheten, en mysig film eller en bra bok och bara känna värme och närhet. Ladda om inför en ny vecka helt enkelt.

    mysigt-badrum-levande-ljusDröm, va?

  • Hälsa & träning

    Vi måste omdefinera begreppet FRAMGÅNGSRIK

    Rubriken är inte mina egna ord utan Arianna Huffingtons, bl.a. grundare av The Huffington Post. Arianna var en av gästtalarna på HPA förra veckan och när vi gick därifrån fick vi hennes bok Thrive med oss. En högst personlig och djup berättelse om hur hon som hårt arbetande kvinna snart gick in i väggen av stress och depression.
     
    Thrive
     
    Det kan låta som en av många liknande självhjälpsböcker där innehållet är detsamma, men det vill jag tala om för er att så är verkligen inte fallet. Jag återvänder dagligen till boken och dagligen får jag en ”aha!”-upplevelse och känner faktiskt, halvt ödmjukt beskrivet, att jag skulle kunna ändra världen med denna bok som verktyg.
     

    Stress är ett uttjatat men ack så otroligt aktuellt begrepp. Speciellt för oss kvinnor. 

    Intressant statistik:
    Kvinnor med stressiga arbeten löper 40% högre risk att drabbas av hjärtsjukdomar. FYRTIO procent!
    Kvinnor som får hjärtattacker löper dubbelt så stor risk som män att dö inom ett år efter attacken.
    Kvinnor med stressiga arbeten löper även större risk att drabbas av ätstörningar och alkoholism än kvinnor med lågstressiga arbeten.
     
    Än mer intressant är:
    Sedan 1991 har antalet utskrifter på receptbelagda depressionsmediciner ökat med hela 495%! Det är helt galet! Denna siffra är från England men det ser nästan likadant ut i hela västvärlden.
    I Europa har, från 1995 till 2009, användandet av dessa mediciner ökat med 20 %. PER ÅR.
     
    Och jag tänker ständigt på alla tonåringar som känner stress i skolan. Som tror att det är normalt och förväntat. Som nästan får beröm för att de är stressade, ångestladdade och har svårt att sova – för då betyder det ju att de pluggar hårt! Eller, hur var det nu men ordet ”framgångsrik”? Hur bemöter vi varandra i dessa frågor? Ger vi en eloge till de som inte sover något och istället lägger all sin kraft på att studera, men två år senare kommer att falla hårt? Och den eloge vi ger, sätter det en högre press på den personen som i sin tur inte vågar trappa ner eftersom det inte anses vara ok?
     

    Jag pratar inte om att jobba hårt, för det ska vi göra. Vi ska ge hundra procent. Jag pratar om att tappa bort sig själv på vägen till något som vi tror är framgång.

     
    Och vi i Västvärlden som ”har allt”. Vi har ett hem, mat, en säng, kläder och vatten. Ändå blir vi deprimerade och behöver hjälp. Varför? Vi är inte nuvarande. Alls. Vi tänker på framtiden. På att allt kommer att bli bättre OM eller NÄR… vi bara… har gjort något, igen.
    NÄR jag har gått ner 10 kilo…
    OM jag lyckas med…
    NÄR jag hittar en man/kvinna…
    NÄR jag får den där höga titeln…
     
    Och vad händer då? Exakt samma som nu. Om du inte ändrar på ditt sätt att tänka och vara.
     

    Många frågar vad jag gjorde på High Performance Academy. Just detta. Talade om hur vi ser på världen idag, hur vi agerar, varför vi känner att något saknas när vi ändå har allt. Hur vi ska bete oss mot andra för att själva må bättre. Tacksamhet. Vad är våra ambitioner? Hur når vi dom? Hur skapar jag ett optimalt liv utan att dö av stress på vägen? Hur skapar jag ett värdefullt företag, lyckas med mina kunder och får en hög vinst och samtidigt ha en fantastisk relation med min familj och mina vänner?

    Vad tänker du när du hör ordet framgångsrik? Troligtvis tänker du på långa dagar och sena nätter med tentaångest, prioriteringar där familj och vänner hamnar efter studier och arbete, hårda och många s.k. hundår på kontoret för att bevisa ditt driv. Stress. Lite sömn. Ångest.
     
    Om du inte tänker på begreppet framgångsrik som det ovan tänker du nog att du måste genomlida allt detta för att sedan bli framgångsrik. Ja, om du inte hunnit kola på vägen dit, då. Risken är att om du lever ditt liv som alternativet ovan och ständigt tänker ”jag ska sova NÄR…” (japp, där är det igen!) eller ”jag ska börja äta nyttigt NÄR tentan är över…” osv, då kommer du fortfarande leva i stress.
     

    Stress är den fundamentala djävulen till alla våra problem här i livet.

    Om vi verkligen gräver och rotar oss ner till detaljen alla längst ner, ja – då är det stress. Jag är övertygad om att alla våra problem skulle lösas om vi lär oss hur vi inte stressar i livet och hur vi gör för att ständigt vara närvarande.

     

    Vore inte det fantastiskt? Både att vara närvarande men att också möta en sådan person? En person som när ni talas vid tittar på dig och lyssnar som om ingenting annat i rummet existerade. En partner som uppriktigt frågar hur din dag har varit och inte kastar ur sig frågan medan hen tar upp tvätten ur maskinen. En förälder som kramar hårt, på riktigt. En chef som tar sig tid att prata om en uppgift och vara säker på att du förstår och inte bara kastar något verbalt i ansiktet på dig.

     
    Just stress och hur vi finner ro vill jag prata mer om. Så det ska vi göra senare.
     

    Kom ihåg: tid är den finaste gåvan vi kan ge varandra.

  • Hälsa & träning

    Hur finner jag välmående, ett bättre liv och en frisk framtid?

    Efter alla inspirerande föreläsningar på High Performance Academy har jag funderat mycket på min livsstil. Många frågor har ställts och många nya funderingar har väckts. Min världsbild inom vissa frågor har skakats om och även om jag plötsligt blir nybörjare inom många områden som jag tidigare ansett mig vara välutbildad inom känner jag mig smått pånyttfödd. Det är den där känslan av att vidröra något nytt som jag gillar. Nyfikenheten väcks och jag blir törstig på mer. En fantastisk känsla.
     
    Dessa dagar har jag också förstått vad som händer när jag får mina ”stressdagar” där jag känner att jag bara står still utan att utvecklas och gör spontana saker bara för att skaka om min vardag. Jag mår skit under den tiden. Jag gillar inte att stå stilla och känna mig som en bricka i ett spel. Nu har jag förstått vad det handlar om och hur jag ska göra för att varje dag känna nyfikenhet, glädje, stolthet och visdom. Små enkla verktyg som gör att jag hela tiden rör mig mot olika mål jag har i livet.
     

    Det fundamentala i en bra livsstil är sex områden, där de två nedersta är de två viktigaste, enligt Brendon:
    –  Productivity
    – Persuasion
    – Psychology
    – Physiologi
    – Presence
    – Purpose
    Det var också dessa som vi delade upp dagarna i.

    Att göra en stor förändring i samtliga på en gång är svårt och nästan ogenomförbart. Det går liksom inte att göra om hela sitt kostschema, sin träning, sina morgonrutiner, sin sömn, hur jag använder sin mail-inbox, hur jag hälsar på och beter mig mot människor, hur jag ökar vinsten i mitt bolag osv. Det är för mycket på en gång.
     

    Istället ska vi ta små kliv som i slutändan blir en riktig stor förändring mot ett ännu bättre liv.

     
    Denna vecka kommer jag att äta glutenfritt. (Julia, jag kommer fråga dig om råd – heads up!) Jag har förstått farorna i att äta så mycket som jag gör och för att förebygga sjukdomar i framtiden, leder som värker och mycket annat kommer jag att långsamt gå mot en kost där mat som innehåller gluten inte florerar på samma frekvens som idag. Jag är väl medveten om att jag inte kommer att äta glutenfritt varje dag i hela mitt liv – och jag tror heller ej att det är den bästa lösningen för oss som inte är intoleranta – men jag tror stenhårt på en kost som inte innehåller den mängd jag äter idag.
     
    Att jag får enorma abstinensbesvär gör mig rädd men samtidigt tacksam över förståelsen i vad det är som försiggår. Att fitnessbloggar (som jag tidigare läste dagligen) dricker 1-3 Celsius per dag, något glas lightläsk till middag och pwo innan träning har fått mig att tro att det är okej – det innehåller ju inget socker, inga kalorier och det gör dig pigg nog att utföra ett bra gympass. Och värst av allt… Alla andra gör ju det. Mina förebilder gör ju det. Tro mig, jag var steg 1 i förändringsfasen (mitt inlägg om det här) när vi började prata om detta. TA INTE MIN CELSIUS IFRÅN MIG! RÖR FAN INTE MIN COLA ZERO! Men ju mer jag märker i praktiken att min kropp mår SKIT av detta har jag av rädsla förstått sanningen.
     

    Läskigt som fan hur påverkade vi blir av de runt omkring oss. Medvetet eller omedvetet. Vilka omger du dig av? Vad har de för tankar och vanor?

    Så förutom att denna vecka äta så glutenfritt som möjligt kommer jag också att skära ner på koffein. Jag älskar ju kaffe. Men jag behöver faktiskt inte dricka SÅ mycket. Säger du att du inte känner av koffein längre? Well. I hate to tell you this, men om du gör en brainscan ser du att din hjärna känner av koffeinet du häller i dig – men du är så van vid topparna och dalarna att din kropp är bedövad. Jag säger inte att tre, fyra, fem koppar kaffe dagligen kommer att förstöra ditt liv, ge dig sjukdomar eller resultera i att du dör i förtid – jag säger bara att det kan vara klokt att vara medveten om vad som sker i kroppen och på så sätt göra aktiva val och inte bara agera utan fundering och efter vanor.
     
    Små steg som för mig är jobbigt men nödvändigt. Varje vecka har jag ett nytt mål med kosten och jag kommer att föra matdagbok och mycket annat. Det kanske låter jobbigt, men för mig känns det inte alls energikrävande. Snarare tvärtom.
     

    Jag är dedikerad till ett liv där jag känner glädje, lycka, klarhet, visdom, stolthet och mycket mer – varför vill jag då hålla kvar vid så många gamla vanor?

     
    Det känns som att jag har nått en ny nivå i mitt hälsotänk och mitt välmående och det känns helt fantastiskt. Det här är vad jag har letat efter och det har funnits rakt framför mig hela tiden men jag har inte varit öppen och mottagbar. Det är så viktigt att tänka på, också. Att ibland är vi inte redo för förändringar. Eller så är vi rädda och behöver stöd. Och kunskap.
     
    Mer om detta kommer att skrivas. Det är för viktigt för att bortse ifrån.

  • Resor,  Santa Clara 2014

    Sista dagen på High Performance Academy

    Igår var sista dagen på High Performance Academy och den kunde inte ha börjat sämre. Så fort jag vaknade kom huvudvärken tillbaka och jag grät och skakade om vartannat. Som tur var hade jag mina värktabletter för ryggen och dessutom brustabletter från en vän på eventet. Fullproppad med tabletter kunde jag fyra timmar senare möta resten av gänget i the Ballroom där vi skulle avsluta helgen.
     
    Jag skrev ner några tankar under de sista timmarna av HPA och nu när jag går tillbaka och läser ser jag att jag har stavat några ord fel, att några bokstäver saknas och att jag är skakig i skrivstilen. Lite läskigt men det är så kroppen reagerar när den inte mår bra och ändå ”tvingas” till saker, vilket jag verkligen har förstått under den här helgen. För min del har jag också förstått att det handlar om abstinensbesvär som har triggat migrän. Jag har inte trott att jag är så beroende av kaffe och lightläsk eftersom jag inte märker av det när jag dricker det (duh……) men här har jag av naturliga skäl inte haft tillgång till Celsius eller druckit särskilt mycket cola light och när jag drog ner på kaffet började huvudet dunka på riktigt.
     
     
    Hur som haver! Sista dagen…
    IMG_8599
    På scen har det varje dag stått, förutom Brendon Burchard, en inflytelserik människa med internationell status. Idag fick vi besök av en farbror, god för ett antal miljoner dollar och med många företag i bagaget, som jag såklart inte minns namnet på. Som sagt, helt borta i huvudet. Han pratade om konsten att övertyga. Det var otroligt intressant och något jag definitivt kommer ta med mig i min karriär.
     
    Jag vill jättegärna dela mer med er men mitt huvud (abstinensbesvären…) gör sig påmind och jag klarar faktiskt inte av att skriva mer. Jag får helt enkelt fortsätta berätta om resan vid ett senare tillfälle.
     
     
    Efter eventet var klart kramade vi om alla nya vänner och la oss sedan nere vid poolen och åt lunch… Himmelrike!
    IMG_8584 IMG_8595 IMG_8596 IMG_8641

  • Resor,  Santa Clara 2014

    High Performance Academy dag 3

    Så dag 3 var i lördags men efter lunchtid började mitt huvud värka och vid middagstid hade jag så extrem migrän att jag fick gå hem från middagen. Vi hade bokat bord på en fantastisk köttrestaurang och jag beslutade mig för att kriga ändå. Väl framme förstod jag att det inte skulle gå och vi frågade om alvedon eller liknande. Då sa kyparen att de inte får ge ut värktabletter eftersom vi kan stämma dom om mitt huvud blir värre. Que?  Jo jag vet att USA är väldigt annorlunda från Sverige men just där och då kändes det hopplöst. Anyway. Igår vaknade jag med samma värk och vi förstod att det kunde vara abstinensbesvär från koffein också. Troligtvis en blandning som har triggat det ena. Det är i alla fall varför bloggen har legat nere.
     
     

    Dag tre!

    IMG_8558 IMG_8569 IMG_8573 IMG_8575

    Så här ser det ut vid poolområdet. Palmer, en jacuzzi, en simbassäng, solbäddar, ett fitnesscenter. Mycket trevligt.
    I lördags pratade vi om:
    – Produktivitet
    – Ambitioner
    – Hitta syftet med våra liv
    – Att lära sig läsa snabbare och mer effektivt
    – Att lära sig minnas bättre
    – Fysiologi: kosthållning och vad dålig mat gör med våra kroppar och framtida sjukdomar
     
    Det var otroligt intressant! Det är så väldigt svårt att försöka sammanfatta tio timmar per dag, att berätta vad vi lär oss utan att det låter mainstream. Men jag gör mitt bästa! Mina tankar/punkter från denna dag:
     
    – För att vara produktiv är det nödvändigt att du är klar med vad dina ambitioner är. Hur ska du annars kunna få varje dag att räknas om du inte vet vad du behöver göra för att ta dig dit du ska?
     
    – Vad är dina ambitioner? I materiella ting, relationer, skapande och arv. Vad vill du ha rent materiellt? Här talade vi också mycket om att det inte är fel att vilja ha materiella saker för att känna sig motiverad och fokuserad (om en bastu gör att du kan varva ner och bli ännu mer produktiv, köp en bastu – t.ex.). Men du måste vara medveten om att du är samma själ utan dessa ting också. Relationer: hur vill du att dina relationer ska vara? Vad vill du skapa och vad vill du lämna efter till världen när du är borta? Vi gjorde en övning där vi fick skriva ner allt detta. Detta är också smart att göra varje söndag för att ”keep track” i ditt liv.
     
    – Kroppsspråket. Hur många av oss går med snabba steg genom folkvimlet (ok, på TC är det nödvändigt men ni förstår poängen), har axlarna under öronen, har blicken fäst vid horisonten och går med spänt ansikte? Du tror att du signalerar att du är upptagen, på vägen någonstans och att du på så vis är så viktig. Du ser snarare stressad och stel ut. Sänk axlarna. Slappna av i ansiktet. Le. Även mot svenska främlingar.
     
    – ”it hasn’t been in my life since I CHOSE to exclude it.” mycket viktigt.
     
    – Vi dricker otroligt mycket koffein. Kaffe, läsk, celsius. Vi tror att vi inte känner av det men i hjärnan ser du alla signalsubstanser som rusar runt när du intar koffein. Du har bara lärt kroppen att inte känna av det längre. För min del var det otroligt viktigt att lära mig detta och jag försöker nu att trappa ner på antal kaffekoppar och celsius per dag. Celsius kommer jag sluta helt med, förresten. SÅ inte värt det.
     
    – Vi gjorde en övning där vi skrev ner mina bästa tips på hur jag är produktiv under dagen. Mina var: ät mat som ger en jämn nivå på blodsockerkurvan, gå upp tidigt och träna (styrka, yoga, promenad), använd tandtråd (vilket låter konstigt men om du pay attention till även de små sakerna kommer du tänka på detaljer i övriga områden), kom ihåg ”why” varför du gör saker, spela musik och/eller sjung, ha en idé-bok.
     
    – Vi pratade mycket om vad vi bör äta för att våra kroppar ska fungera optimalt och att vi måste lita på att våra medmänniskor förstår värdet i detta och inte tar det till det extrema. Nu kan man t.ex. inte berätta om dieter för att det finns en risk att några människor tar det till en extrem nivå och får ätstörningar. Det kommer alltid att vara de som tar råd till det extrema, oavsett om det handlar om att öka/minska på något – vi måste våga lita på att våra medmänniskor kommer att förstå. Dare to challenge.
     
    – Vi pratade en del om kvantfysik. 95% av dina tankar du tänker idag är samma som igår. Hjärnan växer och skapar nya signalsubstanser när du gör nya saker. Något så litet om att testa att borsta tänderna med ”fel” hand utvecklar dig. Testa ny mat, läs nya böcker och gör saker med ”fel” hand.
     
    – Hjärnan väger ca 3% av kroppsvikten men använder 20% av kaloriintaget. Allt du stoppar i din kropp kommer din hjärna att använda sig av. Hur låter det att stoppa Celsius, sötningsmedel, e-medel och annat skit i kroppen? Hur tror du det påverkar din hjärna i det långa loppet? Och därmed – hur påverkar det ditt humör? Dina tankar?
     
    Dag 3 lärde vi oss många detaljer och gick ner på djupet inom fysik. Därför är det utmanande att försöka dela med mig av det vi har lärt oss – vilket jag gör i senare inlägg istället!

  • Santa Clara 2014

    Dag 2: High Performance Academy // fysiologi & brainscan

    Dag två på High Performance Academy:

    Fysiologi, intressanta gästföreläsare och kunskap om hjärnan! Jag har träffat några otroligt inspirerande och häftiga människor och redan andra dagen kan jag mer ärlighet säga att det här är bland det bästa jag har gjort i hela mitt liv.

     
    Carmen och Lorena vaknade tidigt så efter ca fem timmars sömn begav jag mig ner till gymmet där jag tränade och avslutade med benövningar vid poolen.
    IMG_8534
    Alltså frukosten är ju under ALL kritik. Vi har ingen hotellfrukost så istället köper vi från Starbucks som ligger i byggnaden. Amerikanarna tror ju att fett är orsaken till all världens ondska så istället har de massor av socker och skit i t.ex. yoghurten :-)) Det finns verkligen inga bra alternativ här förutom dom där smoothiesarna såatteh ja, det är vad det är och när vi kommer hem kan vi börja nourish our bodies igen <33
    IMG_8539
    Lunchen åt vi vid poolen igen! Så gött med rejäl värme. Kommer sakna det.
    IMG_8541
    Sedan gick jag och Carmen upp och la oss på rummet i någon kvart och ”sov”.
    IMG_8545
    Och sedan var det dags för fem timmar seminarie igen! Mer om mina tankar om detta längre ner i inlägget!
    IMG_8548
    Vi blev utbjudna på middag så ikväll gick vi ut till en mexikansk restaurang och drack margaritas och åt god mat, pratade om dagen och om framtidsplaner.
    IMG_8550 IMG_8552

    Dagens tankar och punkter:

    Vi är rädda att sätta en hög standard för våra medmänniskor.
     
    Vi gör misstaget att fråga människor i vår närhet om råd och ta dessa råd på allvar. Vi ska bara fråga människor som är relevanta för ämnet. Vi kan älska våra föräldrar men om de har varit gifta tre gånger med olika människor är de troligtvis inte de rätta människorna att be om äktenskapsråd från. Detsamma gäller den där singelvännen när du och din partner bråkar. Be om råd från människor som är relevanta, inte från någon för att du älskar den personen.
     
    Anledningen till att vi känner lack of confidence är för att vi jagar vårt ideala jag. Istället ska vi vända oss om och se vad vi har gjort hittills som är fantastiskt. Det är inte fel att vilja bli så bra som möjligt men det är viktigt att se hur långt vi har kommit för att ha en ground att stå på.
     
    Var en observatör över dina egna tankar. Jag ÄR INTE mina egna tankar. Tankar är något annat än verklighet.
     
    De människor jag frågar om råd ska veta mina mål, mina omständigheter och mina förutsättningar. Det är värdelöst att fråga någon om råd som inte vet detta. Troligtvis kommer det ändå bara ett dåligt råd, oavsett om personen menar det eller inte.
     
    Rädsla är tre saker: rädsla för att förlora något eller förändring. Att det är tråkigt. Och att the outcome inte blir bättre. Ta viktnedgång som ett exempel. Varför ändrar inte människor sin livsstil trots att de vill gå ner i vikt? Vad är steg 1, vad förlorar jag? Jo, troligtvis känslan av bekvämlighet som jag får när jag äter godis i soffan framför ett tv-program. Känslan av att inte behöva göra något speciellt efter jobbet (Som att gå och träna) – bekvämlighet. Hatar det ordet, för övrigt. Steg 2: det är tråkigt. Fan vad tråkigt att träna. Köpa nyttig mat. Behöva ta sig till gymmet. Steg 3: tänk om jag inte mår bättre eller blir lycklig när jag gått ner i vikt? Det är ju det jag har trott hela tiden, gå ner i vikt = lycka. Tänk om det inte blir så? Lika bra att inte försöka. Här handlar det om att byta ut dessa steg mot: 1 = vad VINNER jag? Steg 2 = bring the joy, helt enkelt! Se det roliga! (Detta är också en hel mental verkstad, hur hittar man lyckan och glädjen i saker och ting?) Steg 3 = Det går såklart inte att förutse framtiden, men här är det SÅ viktigt att förstå att JAG är i kontroll av mitt eget liv! Vadå ”tänk om det inte blir bättre?” – GÖR DET BÄTTRE! You gotta work hard, earn that shit! Eller som ”tänk om jag inte hittar någon bättre partner? Min flickvän är helt OK men hon är dötråkig, och jag vill inte vara med henne, men tänk om jag inte hittar någon bättre?” – ääääh, vadå? AGERA! AKTIV LIVSSTIL! Gå ut och HITTA HENNE!
     
    Vi ägnade dagen åt FYSIOLOGI och hjärnan med alla dess substanser, signaler osv. Så jäkla intressant. Fysiologi handlar inte om att få sixpack utan det är så mycket mer. Hur inflammationer skapas i din kropp osv. T.ex. detta med vitaminer och kosttillskott. Visst, bra och näringsrik mat är en god start – men för att få i dig alla vitaminer och mineraler behöver du äta MYCKET mat. Mycket mat = många kalorier, tar mycket tid, pengar osv. Vitaminer är helt okej.
     
    Dr. Susanne Bennett kom som hemlig gästföreläsare och pratade om en glutenfri kost, utan socker och mejerier. Hennes son, som satt i publiken, hade haft multipla allergier som liten pojke och hon blev då ”besatt” av att hitta sammanhang mellan kost och kropp. Nu släpper hon böcker, föreläser om detta och hjälper människor världen över med problem som uppblåst mage, gaser, smärta i leder och mycket mer. Hon var helt fantastiskt och väldigt inspirerande.
     
    En annan sak som var väldigt upplyftande var hur BRA Sverige är! Eftersom vi är i USA pratade vi ju om det här landet. USA är nice men det är fett kefft när det gäller rättsystemet, skolsystemet, genusfrågor, SJUKVÅRDEN… Alltså på riktigt! Vi i Sverige har det så jävla bra! Vi är väldigt utbildade i många frågor och speciellt i hälsofrågan. Visste ni att 65 % i USA är överviktiga? Att varannan amerikan har diabetes?
    Vi pratade mycket om Fermentable Carbohydrates som kroppen har svårt att digest eftersom vi inte har de enzymer som behövs. Istället är det bakterierna i våra kroppar som göds av den här maten, de växer och det skapas inflammationer i vår kropp. Grejen är att det handlar inte bara om vikt och platt mage. Det handlar om diabetes. Hjärt- och kärlsjukdomar. CANCER. Alzheimers! Visste ni att Alzheimers numera klassas som diabetes typ 3? Just för att man har hittat samma samband mellan det som orsakas diabetes som alzheimers. Fucking HEMSKT.
     
    Angående att USA som land är knas är sjukförsäkringen. Alltså, boy vad glad jag är att jag bor i Sverige. Brendon, föreläsaren, är uppväxt med fattiga föräldrar. Som tonåring krockade han med en lastbil när han cyklade och bröt massor av ben i kroppen. Han tog sig hem där hans mamma hittade honom och hon ringde till Brendons pappa som var på jobbet – och deras första fråga var ”har vi råd att ringa en ambulans eller är det billigare om pappan kommer hem från jobbet och kör Brendon till akuten?”. De ringde en ambulans som åkte med Brendon ÅTTA KVARTER (tar ca 15 minuter ATT GÅ) och det kostade 113 dollar. På det tiden var det ungefär 1200 kronor. För några minuters åktur. Förstår ni skiten?
     
    Vi pratade mycket om hjärnan också och jag har en idé som jag ska låta vila ett tag så får vi se om jag vill ta med den till Sverige. Men just nu måste jag prioritera sömnen för att dela med mig av dessa underbara punkter. God natt på er!

  • Resor,  Santa Clara 2014

    High Performance Academy day 1

    Imorse sov vi ut (eller ja, vi vaknade väl 6:30 men ändå) innan vi åt frukost på Starbucks här på hotellet. Jag tog en grön smoothie i tro att den ändå smakade rätt okej (den innehöll grönkål, selleri, apelsin, gurka, äpple och ginger) men den smakade fan skit, haha! Jag drack kanske en deciliter sen gav jag upp och drack kaffe istället.

    IMG_8480 Processed with VSCOcam with f2 preset IMG_8501 IMG_8497 IMG_8485
     
     
     
     

    High Performance Academy började kl. 9.00, lunch 13.00-15.00, sedan slut 19.15. Det är väldigt intensivt men boy, vad kul det är!
    Idag gick vi igenom det upplägget och översynen kring det hela. HPA handlar om att nå en högre nivå och bibehålla den nivån. Det handlar om att aktivt välja synsätt. Om att förstå hur psykologi fungerar. Hur vår hjärna arbetar och agerar i olika situationer. Vad vi kan göra för att påverka vårt liv, vårt agerande, våra känslor osv. Allt detta kommer vi få verktyg till under kursen.
    Några saker jag fann intressanta och som tilltalade mig:
    • En relation börjar inte vid bröllop/årsdag. Det börjar om varje dag. Varje morgon när du vaknar börjar din relation om igen.
    • Alla känslor är tillgängliga och jag kan välja vilken känsla jag vill ha.
    • Vi gjorde en övning där vi skrev upp vad vi var lyckliga över i vårt liv och vad vi var missnöjda med. Sedan fick vi svara på om de punkter vi var missnöjda med hade varit en del av vårt liv i mer än ett år… Vilket var en ögonöppnare för mig. Dags att ändra dessa punkter, med andra ord!
    • Hela tiden arbeta på att vara NÄRVARANDE. Speciellt i en relation. Att lyssna på den andra och intressera mig för vad den personen har att säga.
    • Antingen gör vi saker med ett mål eller så går vi på autopilot och utan intention med vårt liv kan vi inte växa.
    • Vi gjorde en annan övning med tre ord vi ville skulle vara JAG. Sedan tre ord av vad som skulle beskriva våra ”interactions”. Dessa ska vi upprepa dagligen. Varför? Jo, för att vi människor går tillbaka på rutin. Vi måste skapa triggers och nya beteenden för att det ska bli en vana. T.ex. har jag dessa ord som alarm på min mobil så jag hela tiden påminns om vilken typ av människa jag vill vara.
    • En annan övning var att skriva ner 5 regler för varje dag. En av mina var att jag vill säga något kärleksfullt till min sambo varje dag. Inte bara att jag älskar honom och är lycklig med honom utan något djupare som man kanske glömmer bort att göra i stressens vardag. En annan var att varje dag ägna mina mål i karriären en tanke och fundera över hur jag ska ta mig dit.
    • Vi pratade mycket om att get rid of your past och hitta peace osv. Jag vet inte om jag är där riktigt än men jag jobbar på det. Det var givande att tänka att det som har varit då är i det förflutna och något som jag egentligen bara borde släppa. Antingen gå i terapi för, eller bara släppa. Inte våndas över, inte fundera över, inte analysera eller försöka fixa. Fixa bra hjälp eller släpp skiten.
    • Låt saker och ting ta ”two beats” till. Le mot någon i två sek mer. Titta någon i ögonen lite längre. Vänta med att svara någon i någon sekund. Stressa inte.

     
     
     
     
    Sedan åt vi lunch vid hotellets pool och njöt av solstrålarna 🙂

    IMG_8503 IMG_8506 IMG_8511
     
     
     
    Efter seminariet var vi så himla PUMPED UP så jag, Lorena och Carmen gick ner till gymmet och tränade i 45 minuter.
    IMG_8528 IMG_8526 IMG_8518 IMG_8516
     
     
    Sedan åt vi hamburgare medan vi såg NHL på hotellets sportbar, drack rödvin och gjorde dagens läxa: vad är vi tacksamma för idag, vad ser vi fram emot i morgon och var är det som stoppar oss från att nå våra mål. Det är ju egentligen bara vi själva som stoppar oss, men vad är det inom mig som stoppar mig? T.ex. rädslan över att inte leverera. Osv.
     
     
    Nu blir det sängen! Natti folks!

  • Okategoriserade

    Robin Sharma "Lead without title" på Hotel Rival

    Robin Sharma är en av världens största talare och inspiratörer. Han har skrivit flera kritikerrosade böcker och talar världen över om hur du optimerar ditt liv på olika sätt.
    Idag ägde hans föreläsning ”Lead without title” rum på Hotel Rival i Stockholm och tidigare i år fick hela familjen biljetter till detta i födelsedagspresent.
    Robin är verkligen fantastisk. Det var ett seminarium på cirka fyra timmar inklusive rast och jag antecknade frenetiskt. Han säger ingenting världsfrånvänt egentligen, men han förklarar det fundamentala och berättar på ett sätt som gör att man inspireras och tar till sig på en annan nivå.
    Och han talar mycket om att aldrig vara genomsnittlig. Att våga stå ut, att göra det man brinner för och att göra sitt bästa hela tiden. Människor kommer att tycka du är galen men vad andra tycker och tänker om dig är deras problem.
    Han sa så väldigt mycket klokt och jag vill så gärna dela med mig av allt till er men i ärlighetens namn är jag helt slutkörd i huvudet och ligger i soffan med håret i en tofs och ett halvt glas rödvin bredvid mig. Jag kommer att berätta mer senare.
     
    IMG_3678 IMG_3679 IMG_3681 IMG_3691 IMG_3692
     
     
    Han hade många förebilder att dela med sig av. Niki Lauda var en. Niki är för övrigt en av mina favoritidrottsmän (svårt att inte tycka så när man sett Rush typ fem ggr!). Lead without title handlar om hur du blir en bra ledare men också om att du inte behöver ha en titel för att vara en ledare. Han tog fram många bra exempel på människor som t.ex. har städat hotellrum eller toaletter men gör det bästa av det och optimerar sitt liv på ett sätt som många miljardärer inte ens är i närheten av.
     
    Efter några timmar var det dags för rast och hotellet hade dukat upp mängder av smoothies från Brämhults, energibarer från Naked, fruktskålar, rawfood-smörgåsar osv – väldigt imponerande och en helt annan fika än den klassiska seminarievarianten!
    Jag haffade Erik Granqvist och Andreas Johansson i vimlet och pratade om personlig utveckling, hockey och yogaretreat med dom i någon kvart innan det var dags att kliva in i salen igen. Dessa två herrar är alltså Färjestads fd målvaktscoach, numera expert på Viasat och HV71s headcoach. Jag tycker det är väldigt intressant att de båda tror mycket på yoga, personlig utveckling och meditation – allra mest kanske för att de lever i en stereotypt machokultur (hockeyn). Det är inspirerande och jag gillar det.
     
     
    IMG_3693 IMG_3694 IMG_3697
     
    Jag träffade också Katia! Det här är tjejen jag träffade genom Amanda förra helgen. Hon var här med sin mor som också är ett stort Robin Sharma-fan och hade åkt upp från Helsingborg över dagen enbart för att få träffa sin dotter och se Robin. Hur häftigt?
     
    IMG_3703
    Efteråt åt vi lunch på Angry Diner som är tv-kocken och Arga Kocken Anders Öfvergårds restaurang. Helt OK mat och bra priser men servicen var under all kritik.
    Vår stackars servitör råkade i början av vårt besök tappa en colaflaska i ryggen på mig vilket ledde till att hela min rumpa och mina lår var dyngblöta av läsk. Det gjorde dock inte särskilt mycket för ärligt talat – vem led mest, han eller jag? Jag vet att jag i alla fall hade dött om jag hade råkat göra det. Stackarn! Nej, det var bara att torka och skratta lite åt eländet.
    Det som drog ner betyget var att det var knappt halvfullt i lokalen, ändå verkade personalen väldigt måna om att hänga med sina polare än att 1. ge oss rätt mat 2. ta våra tallrikar 3. hämta nytt vatten 4. fråga oss om vi ville ha kaffe 5. ge oss kaffet inom ett par minuter 6. se oss när vi försökte signalera.
    Nej, inte ett ställe vi går tillbaka till och inte heller ett ställe jag rekommenderar tyvärr.

  • Resor

    New York, baby

    I förrgår skulle jag leta efter recept och beskrivning till hur man skakar en whiskey sour – men det slutade med att jag köpte en resa till New York.

    new-york-dröm-resa

    Jag åker i slutet på nästa sommar.

    Jag tror på att ta chansen när den dyker upp. Att följa sina drömmar handlar inte enbart om att jobba hårt utan också om att hela tiden ha ögonen öppna för tillfällen och chanser som dyker upp längs vägen. Det är väldigt sällan din dröm ligger på marken, greppbar och tillgänglig. Oftast är det istället bitar här och där som tillsammans skapar helheten. Problemet är att dessa bitar kan vara svåra för oss att se som en del av något stort och som de små bitar de är var för sig är det lättare att avfärda dom och istället vänta på ”den stora biten”, alltså drömmen. Men hur ofta händer det att du blir serverad din dröm?

    Allt jag gör just nu är av en orsak. De jobbuppdrag jag väljer, vart jag lägger mitt största fokus på praktiken, hur jag lägger upp mina träningspass, vilka människor jag vill tillbringa tid med, middagsbjudningar osv. Allt har en större mening och detaljer, delar i dessa händelser blir tillsammans en stor helhet som jag kallar min framtid. Jag gör aktiva val och designar det liv jag vill leva.

    Min dröm är inte att resa ensam till New York, men jag har förstått hur den här resan kan göra under för min framtid om jag förvaltar tiden innan och under på ett bra sätt. Det är ett pussel i sig och det gäller att på egen hand skapa möjligheter och inte avvakta när en möjlighet faktiskt uppenbarar sig. New York nästa år passar perfekt in i min planering för hur mitt liv och min karriär kommer att se ut efter min examen.
    Jag längtar!
    new-york-2015

  • Hälsa & träning

    Hur mat och tankar spelar in i vårt välmående

    Jag vaknar med ett leende på läpparna och ångestklumpen jag haft i magen den senaste tiden ger knappt väsen ifrån sig. Tror det handlar om flera saker, men en viktig komponent är mat. Det är bevisat att allt vi gör får konsekvenser. Vad vi äter, vad vi säger, vad vi tänker, vad vi dricker, hur vi för oss och så vidare. Allt är energi och energi är rörelse. Rörelse, orsak och verkan. Det är väldigt simpelt och logiskt när man börjar fundera och inse detta.
    (Jag vill dock redan nu påpeka att om man är deprimerad är det givetvis på sin plats att söka hjälp. Jag tror visserligen att detta är bra grundstenar i samtliga måenden, men ibland behövs professionell hjälp. Ingenting i livet är svart eller vit, och inte heller detta. Vad jag vill lyfta fram är snarare soffpotatisvarianten och det hoppas jag att ni förstår när ni läser mitt inlägg.)
    Jag har varje kväll börjat skriva ner positiva saker som har hänt under dagen. Något jag känt, gjort, tyckt eller sett. Från något stort som att jag har fått jobb till att jag åt en god lunch eller, om det är en jobbig dag, något så minimaliskt som att jag äntligen tog med mig matlådan som har legat på kontoret i ett par dagar. Hittade en gammal notering från i våras där jag hade skrivit ”jag förlåter mig själv för att jag tänkte negativt om min kropp”. Också det är något att skriva upp på den positiva listan.
    positivt-tänkande
    På Instagram laddade jag i veckan upp en bild med samma citat som på bilden ovan. För vissa är det kanske för spirituellt, flummigt och oseriöst. För mig är det fullkomligt logiskt.
    Jag tog till mig citatet och tog i samma veva upp samma vana som jag hade i våras, nämligen att skriva upp positiva händelser som skett under dagen. Förändringen skedde nästan direkt och jag blev förvånad över hur något som tar så lite tid kunde göra så mycket.
    Att vakna på morgonen och känna sig glad eller i alla fall helt okej. Inte vilja lägga sig under täcket igen för att man känner sig nere. Istället vara redo för dagen och dess utmaningar. Det är guld.
    Jag tror också att maten spelar stor roll. Eller, jag vet ju att den gör det. Överallt hör vi människor berätta om hur mycket bättre du får om du äter bra mat. Givetvis är det så. Men det handlar inte bara om att ha en stark kropp och hälsosam vikt.
    Bra mat genererar bra energi i din kropp. Processad mat, alltså sådant som är halv- eller helfabrikat, spelar stor roll in på hormonsystemet och sedan ditt humör och ditt mående. Att socker är ett gift är alltså inte en mening som LCHF-anhängare slänger sig med bara sådär.
    Och det är så självklart när man själv är med om det och testar. En förändring tar tid och vi människor gillar generellt inte förändringar – men vi gillar resultatet av att ha ansträngt oss och känna belöning i form av bl.a. stolthet.
    Är man vad vid att tänka negativt och aldrig riktigt utanför boxen är det svårt och energikrävande att tvinga sig själv att göra något annat. Är man van vid att äta mat som inte är särskilt näringsrik är det givetvis lika svårt och energikrävande att förändra detta.
    Men resultatet blir fantastiskt. Oftast bättre än du någonsin vågat drömma om. Och en ny värld öppnar sig. I alla fall om du vågar ta steget fullt ut. Och definitivt om du är en person som inte är van vid att drömma.

  • Okategoriserade

    Varje dag är en gåva

    enjoy-life
    Jag tycker det här citatet är så träffsäkert. Många av oss känner nog igen sig, jag vet att jag gör det i alla fall. Det är lätt att tänka att det inte sker något speciellt eller väldigt roligt idag och istället bara flyta runt i omgivningen tills det är dags att sova och invänta nästa vakna dag.
    Det är så (förlåt mig) jävla lätt att hela tiden ha blicken riktad mot talltopparna i fjärran och glömma bort att se ner på stigen man går på. Eller grenen du snart får i ansiktet eftersom du inte tittar nära nog.
    Lätt att glömma bort vad som är här idag. Att varje dag är en gåva. Att ens hälsa är en gåva. Så enkelt att glömma bort det fundamentala som god hälsa, mat på bordet och pengar till räkningar. Det är visserligen inget fel med att sträva efter magrutor, vilja gå ner i vikt, drömma om att äta ute ett par gånger i veckan och kunna köpa en sportbil. Men vi måste ju komma ihåg att vara tacksamma över det fundamentala. Som t.ex. att vi har en helt ny dag framför oss som vi själva bestämmer över hur vi vill se på den.
    Ta er tre minuter och titta på filmen nedan.

  • Sport

    Mina drömmar och mål 2014-2016

    Efter att ha sett den andra omgången av play in-matcherna kände jag mig inspirerad och väl hemma passade jag på att lista de drömmar och mål som känns starkast just nu. Jag gillar listor starkt och har alltid varit för att skriva ner vad man vill jobba mot, oavsett om det handlar om att ta över världen eller att börja yoga 30 minuter varje dag.
    Förståeligt är de flesta av mina punkter hockeyrelaterade, men så är det också mycket hockey i huvudet just nu.
    collage-drömmar-hockey
    Ungefär hälften av punkterna är:
    · få en stadig tjänst (oavsett deltid/heltid) på en sportredaktion med relation till hockey.
    · klara en chin utan hjälp
    · klara en pullup utan hjälp
    · jobba i NY
    · rapportera i tv/webb-tv, inte nödvändigtvis från matcher utan kan handla om olika reportage.
    · bo i Paris i ett par veckor och skriva min bok.
    · lära mig franska.
    · stå på scen och presentera/lära ut/föreläsa om mina färdigheter i t.ex. sociala medier (vilket skrämmer mig, men det gör visserligen det mesta. Rädslan är min motivation.)

    Bilder:
    1. mitt vackra NHL-bäddset som jag sov med när jag bodde hemma.
    2. Tessan och jag efter en svettig ”hockeymatch”.
    3. VM 2012 i Globen. Jag blev bundis med en funktionär som vaktade Wikegårds och Jihdes studio och passade på att provsitta Wikegårds stol i en paus.