Ständigt motiverad? Nej, ständigt disciplinerad

Igår tränade jag första passet på en vecka. Jag vet inte när jag senast hade en veckas uppehåll från träningen, men det var nog ett tag sedan… Träningen gör så otroligt mycket för mitt välmående; jag sover betydligt (!) bättre, är gladare, får bättre hållning och är inte lika kaosartad i tankarna. Min terapi right there.

Sover dåligt nu för tiden (mer i ett senare inlägg…) och efter några få timmars sömn och första dagen på kontoret efter semestern trodde jag aldrig att jag skulle klara av att gå till gymmet. Många veckor av för få sömntimmar rimmar illa med ett framgångsrikt träningspass. Eftersom jag inte har tränat på ett tag var jag inte jättemotiverad heller, men man lär sig snabbt att det bara handlar om att faktiskt GÅ till gymmet och att GÖRA JOBBET. Man är inte alltid motiverad men då gäller det att istället vara disciplinerad. Och lyckoruset kommer som ett brev på Posten strax efter passet, det är minst sagt värt jobbet.

Igår hade jag cirka 40 minuter på mig och så fort jag kom till gymmet så blev jag rejält taggad. Kanske för att jag visste att jag hade så lite tid på mig att det var bäst att köra hårt direkt, fanns liksom ingen tid att slösa ; ). Jag brände av ett högintensivt konditonspass med intervaller och avslutade med några magövningar de sista minutrarna. Svetten rann och det kändes som att jag skulle klara av att springa ett maraton – underbar känsla. 
gym 1När semestern är helt över och sommaren är förbi ska jag lägga upp mina träningsmål och träningsplaner för hösten, men det kommer i ett senare inlägg. Nu handlar det om att bibehålla en vana trots goda drinkar, härliga sommarnätter och långa sovmorgnar : )

 

Share:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.