Träning trots skadat knä


Fattar inte hur det kom upp text i början?! Jag hade inte lagt till det själv, måste vara någon konstig inställning på imovie…

 

 

Aloha vänner!

Imorse vaknade jag med jobbig huvudvärk och illamående, något som har varit på G i ett par dagar men som igår eskalerade. Trodde en natts sömn skulle få värken att ge med sig men så var det inte. Har trott att det varit överansträngda ögon eftersom jag växlat mellan glasögon och linser men förstod snart att det måste ha varit en blandning av det och spänningsvärk. Eftersom jag fortfarande går på krycka och har en onormal gångstil så blir jag stel i både axlar och nacke. Får väldigt lätt spänningshuvudvärk annars så givetvis ger det konsekvenser när jag går med krycka. Jag har inte tränat på ett tag och det är typ det enda som hjälper mot mina stela axelmuskler.

Imorse hämtade brorsan upp mig så åkte vi till gymmet. Åh helvete vad skönt det var. Körde tio minuter intensiv armcykling för att sedan hoppa omkring med kryckan på gymmet. Tung axelpress, bicepscurls, axelflyes, axellyft, triceps pushdown, enarmsrodd, axeldrag och säkert något mer som jag har glömt bort. Det gick så jäkla bra, hörni! Svetten rann och jag krigade. Lyfte och drog tungt, inga ursäkter. Satt t.ex. på en bänk vid en cableställning och hade vänstra benet som stöd mot ställningen, satt greppet högt på ställningen, svankade och lutade mig bakåt för att sedan dra ner repet i en “lats-rodd”-variant. Höger ben var knappt aktivt. Det gäller att vara kreativ när man är skadad, haha!

Avslutade passet med benövningar för vänster ben. Sittande legcurl, benpress. Med hjälp av TRX-banden gjorde jag pistol squats, hoppade på ett ben och vadhävningar.

Min huvudvärk är borta, värken i överkroppen är borta och jag känner mig väldigt glad och smidig. Det här kommer gå snabbt, jag känner det på mig! Visst, jag går fortfarande på krycka och kan inte ha benet helt utsträckt men jag utmanar mig själv varje dag och vägrar låta det ta månader innan jag är fullt frisk!

DIFWALL, terminsprojekt

Det här terminsprojektet känns inte… jättehett. Alls. Vi vet fortfarande inte vad syftet med projektet var, alla grupper har fått olika instruktioner. Det är minst sagt svårt att göra en kampanj om man ej vet om den ska driva trafik till vår eller kundens hemsida, öka antalet beställningar, öka varumärkeskännedomen, ha flest tävlingsdeltagare, vara mest användarvänlig på webben, sökptimerad, kreativ? Ja, ni hör ju. Men skiten är som den är och snart redovisar vi allt och får lägga det bakom oss. :)

 

Jag, Julia och Caroline har jobbat med fyra studenter i FED13. De har utvecklat vår sida och vi har gjort innehållet. Mer om terminsprojektet; hur det gick till, våra tankar etc., dyker upp i min portfolio på startsidan.

Nu önskar jag bara att så många av er vill vara med och tävla – ni kan nämligen vinna presentkort på 3000 kr hos Photowall! In på difwall.se!

difwall

it’s called black gold for a reason

när föreläsningarna flyttas till tegeluddsvägen och vår sedvanliga kafferast på Sirap byts ut mot kaffeblask från thaimojjen på hörnet

medieinstitutet-tumblr

Som fisken i vattnet

Enda sedan jag som sexåring blev övertalad av min bästa vän att följa med henne på simskola och lära mig att simma har jag älskat att vara i vattnet. Den timmen i simhallen blev till år av träningstimmar och tävlingar som resulterade i ett femtiotal medaljer och några mindre “pokaler” som nu ligger i en låda längst in i garderoben.

Efter att jag slutade simma har jag vid olika tillfällen tänkt komma tillbaka, några mer seriösa försök att börja tävla och några senare försök som motionärssimmare ett par gånger i månaden. Jag har alltid älskat adrenalinkicken som infinner sig under en tävling och efter ett bra resultat, men tillslut tvingades jag vara realistisk och förstå att det inte går att vara borta ett par år och förvänta sig att komma tillbaka utan några problem.

Bassängen har bytts ut mot gymmet och nu är min primära kärlek riktad till hantlar, stänger och kettlebells. Men som alla vet är det inte bara den primära kärleken som räknas och speciellt nu, med mitt knä, har jag börjat fundera på att involvera simningen i mitt aktiva liv allt mer.

Simning är den bästa rehabträningen. Punkt. I vattnet väger du enbart en tiondel av din kroppsvikt vilket ger dig en enorm fördel när du vill träna upp muskler från start.

Igår satt jag och funderade över hur jag skulle träna för att få mest utdelning på minsta belastning av knät. Jag mindes tillbaka till teknikpassen i bassängen och kom att tänka på en pryl kallad dolme. En dolme sätter du mellan dina ben, förslagsvis ovanför knäna, för att hjälpa dina ben att flytta men ändå isolera benen så att du tvingas arbeta med överkroppen. Rejält jobbigt och riktigt bra för teknik och puls.

Kanske kunde man köpa en sådan för privat bruk? Och visst kunde jag det. Till detta adderade jag även en simmössa och en ny baddräkt och med reapris och frakt gick det på drygt 300 kronor. Som hittat. Simglasögon har jag hemma. (Jag kommer att se ut som en flytande, svart spermie i höst men det struntar jag i.)

Nu jävlar, hörni. Thowe Alshammar är på gång.

dolme-simteknik

Lamborghini Egoista – DRÖM

när brorsan och jag ses brukar vi av någon anledning alltid stöta på drömbilar. och jeppe är ju inte den som sitter som ett frågetecken direkt. istället delar han friskt med sig av märken, modeller och special features för en annan som tokdregglar av en aston martin db9… lär mig något om bilar varje gång vi hänger och senast berättade han om den här bilen, som jag inte ens visste fanns. den ultimata DIVA-bilen med plats för en. toksweeeeeet. snacka om att äga vägen.

2013-lamborghini-egoista-5_800x0w2013-lamborghini-egoista-3_800x0w2013-lamborghini-egoista-7_800x0w2013-lamborghini-egoista-8_800x0w2013-lamborghini-egoista-4_800x0w 2013-lamborghini-egoista-6_800x0w

slurp…