En liten roadtrip till vattenfallet Las Fuentes del Algar

Vi lapade faktiskt inte bara sol och drack mängder av sangria när vi var i Spanien. (Även om det var exakt vad vi gjorde merparten av tiden.) En av dagarna tog vi bilarna iväg på äventyr – vi skulle till Las Fuentes del Algar! Vi prickade tursamt nog in en dag då det var ganska mulet väder så vi missade liksom inga soltimmar. Tacksamt om man är en soldyrkare som moi.

Vägen kantades av höga berg. Fint! Här stannade vi vid en mack för att låna toalett och köpa dryck.

När vi kom dit åt vi medhavda lunchmackor och blev smått attackerade av getingar. Därefter påbörjades den långa (eller åtminstone branta) vägen upp mot vattenfallet. Vi valde nämligen att gå istället för att ta bilen upp, eller så var det helt enkelt så att våra hyrbilar inte skulle orka köra upp för den backen. Tror det sistnämnda ärligt talat. Fick ingen bild på den branta backen, däremot när vi gick längs berget för att tillslut komma fram.

Vi gick i korta tunnlar. (En tunnel.)

Och tillslut kom vi fram till vattenfallet! Då började också solen att kika fram. Var inte beredd på hur mycket människor det skulle vara där, vi hade liksom inte träffat så många på vägen dit. Jocke sa åt mig att beskära bilden nedan så man inte ser våra badskor, men halva grejen med upplevelsen är ju att se just… badskor! Var mycket tacksam över dem. Hade gjort satans ont i fötterna annars.

Så badade vi i sötvatten som inte kan ha varit varmare än 16 grader. Eftersom jag inte vet om resten av gänget (förutom Jocke, han har okej:at för länge sen) tycker det är okej att jag lägger upp bilder på dem i badkläder så har jag inte med dem på bild.

Jag fick höra av Cissi att det var ganska strömt vid de olika vattenfallen och att det var smart att bära baddräkt. Helt rätt beslut, hehe.

När vi kände oss klara med den här strapatsen gick vi vidare till nästa där det också fanns hoppmöjligheter. Här stod folk i kö och kastade sig ut i det djupa vattnet. Så också jag :)) Att det kan vara så kul att få känna lite pirr i magen?

Längst bort på den här ”nivån” fanns en fin liten klippavsats där man kunde sitta. Om man lutade sig för långt bak riskerade man att ramla ner i ett ännu starkare vattenfall och sedan… Ja, det vill jag nog inte ens tänka på. Men man skulle inte luta sig bakåt i alla fall.

Några timmar efter att vi hade kommit hem igen möttes vi på Jockes föräldrars terrass och spelade Yatzy och drack vin till den här fullkomligt magiska himlen. <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *