Stresspåslag i sängen och marklyft kl 06:30

Igår natt när jag och Jocke gick och la oss fick jag ett rejält stresspåslag – utan att alls förstå varför. Jag blev rädd för att jag kanske skulle ligga vaken och vara ”låtsas-pigg” hela natten vilket såklart stressade mig ännu mer. Men jag lyckades tvinga ner andningen i magen och slappna av och jag lyckades! Hallå – WOW till detta och klapp på axeln till mig! Vaknade några timmar senare av att det fullkomligt öste ner utomhus  och blev stressad än en gång.

Så länge jag kan minnas blir jag stressad av att vakna på natten av att det öser ner. Det är något med den stora mängden vatten som forsar ner för gatorna i kombination med en slags ovisshet/rädsla över vad jag ska klä mig i för att hålla mig så torr och varm som möjligt. Jag kan inte ens försvara den här känslan på något sätt för jag förstår inte varför den är så stark i mig. Jag gillar regn vanligtvis, men just att vakna upp till ösregn några timmar innan jag ska kliva upp stressar mig något enormt.

Min oro över att inte vara pigg nog när alarmet skulle ringa visade sig vara helt obefogad. Jag var pigg och på strålande humör när jag klev utanför porten några minuter efter sex (och regnet hade precis slutat!).

Det är tisdag idag vilket innebär gym med Sofia. Idag/imorse var det min tur att bestämma träningstyp och då blev det marklyft och fokus på överkropp. Redan någon timme senare började jag bli öm i kroppen, väntar mig en rejäl träningsvärk imorgon…

Fix i lägenheten och nytt från Reebok

Hallå alla söndagsläsare!

Jag sitter i pyjamasbyxor i soffan och bara njuuuuter efter en intensiv dag och välbehövligt träningspass. Hela dagen har gått åt att fixa i lägenheten (se bilden ovan) och när jag var klar med allt jag kunde göra idag la jag mig i sängen och bara njöt. Den är så himla fin (!!!) och än är den inte klar. Men vi har hunnit med mer än jag trodde, så det är ingen stresskänsla i alla fall. :) Jag vill nästan flytta in dit igen nu när jag såg den otroliga potentialen… Imorgon lunch kommer ett inlägg upp med lite bilder!

Vid fyra åkte jag till Sportpalatset, mitt favoritgym just nu, och tränade ben och axlar i mina nya, asfeta tights från Reebok. Varför jag pekar ut just tightsen är för att jag inte har unnat mig ett par ”lite dyrare” tights/valfritt träningsplagg på otroligt länge. Har prioriterat att ha många träningsplagg istället, eftersom jag inte hinner tvätta så ofta som det annars krävs, hehe. Men i helgen ”tillät” jag mig själv att unna mig dessa och nu är jag rädd att jag har öppnat Pandoras ask… Nu blir det bara fler och fler träningsplagg och plötsligt kommer vi få bygga ut garderoben. ;)

När träningen gör sitt ♡

Hej hej hallå lördagsvänner! Jag kände direkt av ett annat mående när jag vaknade imorse. Hela kroppen kändes lättare, kanske för att jag fick både prata och skriva av mig igår. Det är som att jag lämnar de jobbiga känslorna utanför kroppen så fort de yttras högt.

Idag är det födelsedagsfest! Jag har precis kommit hem från gymmet där jag körde ett intensivt och snabbt benpass. Jag velade ett tag om jag skulle prioritera ett träningspass idag men så insåg jag snabbt att det är ju just idag jag faktiskt ska träna – för att slappna av, skingra tankarna och få ny energi inför kvällen. Vilket var precis det jag fick! Heja träning, naturlig medicin.

Nu måste jag hoppa in i duschen innan jag springer iväg på olika ärenden på stan. Ville bara säga hej och puss och trevlig lördag på er! Imorgon fyller jag ÅR!♡

Kristallskålar, en rutig kavaj på second hand och benpass på Odenplan

Den här kavajen dök upp i mina tankar igen för några dagar sedan och jag kan för allt i världen inte minnas om jag har skänkt bort den eller om den ligger i en flyttkartong någonstans… Jag köpte den på secondhand för ett par år sedan, troligtvis 2014 om jag ser till hur jag såg ut i håret. ;)

Efter jobbet igår tog jag tunnelbanan till Odenplan och besökte både Stadsmissionen och Myrornas i hopp om att hitta något liknande. På första stället hittade jag ingen kavaj, däremot en kristallskål (!) och en glasskål som jag inte kunde låta vara kvar. Kristallskålen är identisk med den kristallservice min styvmamma har ärvt från sin släkt i USA och jag har alltid beundrat den. En kvart innan Myrornas skulle stänga sprang jag in i butiken, trots att det var stressigt, och rakt framför ögonen på mig hänger EN RUTIG KAVAJ! Jag blev helt till mig och tänkte att det var meningen att jag skulle ha en helt enkelt. Fick faktiskt med mig två saker till, men jag ska be Sofia fota mig här i veckan så får ni se det på bild istället. :)

Kvart över sex mötte jag upp Sofia för att träna på Sats Odenplan. Vi har ju gymtisdagar ihop och igår var det dags för ben. Medan vi kör bulgarian split sprätter det till i mitt högra knä, det jag har haft problem med. Det låser sig nästan och det gör ont på insidan från mitten av smalbenet upp till mitten av låret. Blev panikslagen men jag kunde röra benet och böja knät relativt bra och efter några minuter på cykeln kändes det så pass okej att vi kunde fortsätta passet, om än med några justeringar för min del. Jag tror inte det är någon fara utan kanske ett resultat av att jag inte har tränat ben på samma sätt som innan jag gjorde illa mig. Jag är inte alls lika stark längre, varken i leder eller muskler, och det märks. Men det som är så bra med att se sina svagheter är att man har svart på vitt vad man behöver jobba med. Bra va? :)

Lyckorus på Kungsholmen

I fredags lyssnade jag på kroppen och gick en promenad istället för att gå ner till gymmet och träna löpintervaller som först var tanken. Var SÅ nära på att ligga kvar i sängen med Jocke som skulle sova kvar och jobba hemifrån men solen sken och det finns få känslor så härliga som att börja dagen med en ensam promenad i morgonsol. Låter så himla klyschigt, jag vet, men jag kan inte rå för det. :)

Jag gick bort mot Vasastan och tillbaka, sedan längs Hornsbergs Strand och blickade ut över vattnet. En gammal dam hade gått ner i morgonrock och tog ett morgondopp medan ett yngre par satt med blött hår och hade dukat upp frukost på en filt. DET ÄR SÅ MYSIGT! Det är ju inte alls samla känsla att göra detta runt 10 på morgonen, men runt 06:45 innan resten av världen riktigt har vaknat (inte under den här tiden på året i alla fall!) är något speciellt. Fick en liten lyckorusning i kroppen och just där och då blev det en mental ”prick” för Kungsholmen, något jag vet att när vi väl flyttar härifrån (oavsett om det är om ett år eller om tio) kommer jag sakna just detta. Det är fint, samlar gärna många sådana minnen.