Thowe McEnroe

Imorse spelade jag tennis för första gången på cirka en månad. Det var så kul! Nu är det bara två gånger kvar på klassen men vi har börjat diskutera lite smått om vi kan fortsätta träna tillsammans. Antingen precis som vi gör nu eller gå en klass i sommar. Vår tränare är så duktig och jag vill inte tappa det jag hittills har lärt mig.

Igår kväll när jag nämnde tennislektionen påminde Joakim mig om att ta det lugnt, att låta eventuell frustration rinna av mig och att undvika att ta i. “Du vet att du är stark, så släpp det.” Haha, det är intressant hur bra koll han har på mitt beteende och vad som gör mig förbannad. Senast jag var på klubben blev jag kallad McEnroe vilket kanske säger en del. Om jag inte klarar av något brukar jag förlita mig på min styrka och det går inte när det gäller tennis. Det gör mig frustrerad. Idag hade jag Jockes ord i bakhuvudet hela timmen och när det gick dåligt behöll jag skrattet istället för att ta allt på blodigt allvar. Det gjorde att jag spelade betydligt bättre, det var mycket roligare och jag vågar nog påstå att det kändes likadant för mina tenniskompisar, hehe…

Så här ser C More-studion ut! En kväll i C More-studion

Sanny Lindström, Björn Oldéen och Mike Helber förbereder sig för sändning. En snabb middag och recap innan det sätter igång.

Redan i höstas pratade jag, Kajsa och Miriam (som jobbar med PR på C More) om att ses under en hockeykväll och se en match i C Mores studio ihop. Jag har ju praktiserat på C More och Kajsa jobbar på Hockeysverige.se så vår trio kändes ganska komplett. :)

Vi har behövt boka om flera gånger, mest på grund av sjukdom, men i torsdags fick vi äntligen till det. Kajsa skulle skriva en artikel om hur det ser ut bakom kulisserna under en hockeykväll i slutspelstider hos C More och jag agerade fotograf.

I princip satt vi och kikade hur C More jobbar ihop med HDR i produktionsrummet under sändningen för att sedan snacka hockey och se matchen med killarna när de var off camera. Dessvärre mådde jag dåligt under hela kvällen och fick åka hem innan sändningen var över – men dittills var det en härlig kväll!

Artikeln dyker upp på en hockeysajt nära dig under nästa vecka, jag hojtar!

SÅJA, KVARTSFINAL NÄSTA!

Fick till några fina bilder på min nya trenchcoat, kika in imorgon så får ni se fler! Tack till Sofia som fotade!

INTE DIREKT TRÅKIGT att spöa Djurgården på hemmaplan och nu lira kvartsfinal mot HV! Mindre kul att min kille hejar på motståndarlaget och att de kommande veckorna lär bjussa på en del… Tja, låt mig säga meningsskiljaktigheter för att vara snäll. Jag har en tendens att ta saker och ting lite väl seriöst. Blev liksom sur på riktigt när min tennistränare räknade fel på poängen (flera gånger!) under gårdagens träning… Jag är ingen direkt charmknutte när det kommer till sport och tävling alltså, måste tagga ner och välja mina strider helt klart. Hur som, det är nog tur att vi sticker iväg på en härlig weekend innan kvartsfinalerna börjar, haha!

Slutspelspirr och bara några dagar kvar till resan

God kväll!

Jag sitter nyduschad i soffan med en ansiktsmask och passar på att redigera bilder medan det är periodpaus i hockeyn. Var pirrig i hela kroppen när jag gick hem från jobbet idag. Det är slutspel och det känns!

Idag skrev jag ut vår våra reservationer för resan och jag kom plötsligt på att vi åker om tre dagar – och jag har en del att hinna med innan dess. Bland annat ska jag hämta upp en trenchcoat jag har köpt (det är inte bråttom, men vill gärna ha med den till Italien), ha ett intressant möte och hinna förbi ett pressevent. Och packa, såklart! Ja ja, det löser sig.

Gud så härligt med lite semester igen. Det ska tydligen vara vår på riktigt i Rom, jag längtar!

Färjestad eller sporten ishockey?

Igår mötte jag upp lillebrorsan för att gå på säsongens första hockeymatch. Jag har aldrig varit så här kass på att följa Färjestad eller ens SHL som i år. Det har varit andra prioriteringar gällande vad jag lägger min tid på – men så bör jag nog vara ärlig mot mig själv och inse att mitt hockeyintresse har svalnat rejält.

Jag svär nog i kyrkan för de insatta men jag älskar ju inte Färjestad, det förstår jag ju. Jag håller på Färjestad, såklart. Men den där kärleken… Det finns inte längre på samma sätt. Den kanske blossar upp om ett per år igen, vad vet jag. Nu ligger den mest latent och visar sig ibland. Men jag älskar sporten. Det är där passionen finns. Njuter fortfarande av att se klipp i stil med Best of Peter ForsbergYoutube.

Färjestad finns med mig sedan barnsben och är det självklara valet i svensk hockey (tack mamma!), jag blir glad när de vinner och irriterad när de förlorar eller när spelet går åt skogen – men samma passion som fanns när jag var yngre finns inte där längre.

Som tonåring var det inte sällan jag åkte i full supportermundering, en tvättäkta julgran, till Färjestads matcher och grät när (om, snarare) de åkte ur slutspelet. Minns en gång när jag låg i min säng efter ett kasst slutspel och grät samtidigt som jag skrev i min dagbok att ingen skulle förstå hur tom jag kände mig. Hehe. Tiderna förändras… :)

Har alltid älskar ishockey och ser den mer än gärna i New York eller i annan valfri amerikansk hockeystad där spelet är en konstform.

För övrigt är rejäl värk i huvudet & bihålorna inget att rekommendera om du ska gå på ishockey på Hovet. Jävla Djurgårdare som ska sjunga så jäkla högt. :)