Första kvällen i Krabi; massage och shopping

Hej vänner!

Igår eftermiddag gick vi ut och kikade på omgivningarna och för att uträtta några ärenden innan middagen. Vi besökte Apoteket för att handla rakhyvel, starkare solskyddsfaktor, kokosolja till håret, aloe vera-gel och köpte även med oss strandtennis från ett stånd. Sedan var det dags för mellanmål, någon form av varm toast blev det :-)

thowe-krabi-fika

Efter att ha mättat magarna gick vi runt och kikade i alla shoppingstånd som står längs vägarna. Ni vet nog vad jag pratar om. Det blev ändå en del shopping men de flesta sakerna ska vi tillbaka och kika på ikväll. Vi har sagt att vi ska försöka hålla oss till Bangkok där shoppingen ska vara i världsklass men vi får se hur det går. ;-) Det småregnade under hela kvällen men det gjorde oss ingenting. Det var varmt, fuktigt och helt underbart.

Precis bredvid vårt hotell ligger ett litet massagecenter (dessa finns ju överallt iofs) och vi beslutade oss för att avnjuta 30 minuter rygg- och nackmassage. Jag var lite orolig då jag fortfarande besväras av min nackspärr och började meningen “I’m having a problem with my neck so please be -” och hon avbryter och säger “yes, yes, no problem, no problem”. Hon var inte särskilt försiktig men både rygg och nacke klarade de hårda tagen och det kändes bättre efteråt. En halvtimme kostade oss 40 kronor var, helt sjukt.

Middag blev bläskfisk för mig och risröra med kyckling för Eddie. :-) Vi gick en kort kvällspromenad längs stranden efteråt och jag köpte en fin anteckningsbok att ha som resedagbok. När jag reste till Bali skrev jag dagbok och den uppskattar jag mycket nu. Det är en helt annan sak att skriva dagbok för sig själv och att blogga.

DSC02100 Tyckte dessa lyktor var så fina. De hängde i ett stort träd utanför ett hotell i närheten.

Från Dubai till Krabi

Hej vänner!

Äntligen framme i Krabi och sitter för tillfället på hotellrummet i bikini. Såhär har de senaste timmarna sett ut:

DSC02063
Planet från Dubai till Bangkok tog cirka sex timmar och väl framme var vi så otroligt trötta. Räknade ut att vi hade rest i 32 timmar vilket är nytt rekord (hurra, eller något sånt :-)). Planen var att vi skulle bo en natt i Bangkok för att morgonen därpå ta flyget ner till Krabi. Hotelltransfern hämtade oss på flygplatsen och väl framme vid hotellet hade något blivit fel med vårt rum – första “problemet” under resan. De sa att de kompenserade oss genom gratis middag och transfer morgonen efter från vårt “nya” hotell till flygplatsen. Vi brydde oss inte direkt utan ville bara få en ren säng och lite käk. Jag beställde red curry chicken coconut i tron om att jag skulle få något hyfsat igenkänt men när maten väl kom var det en tallrik kyckling med hackad chili i kilovikt, haha. STARKASTE MATEN JAG NÅGONSIN ÄTIT utan att överdriva. Blev tyvärr inte särskilt mycket föda och åt istället choklad till middag.
DSC02064Hotellet vi bytte till hade årets utebelysning. Som blinkade. Över hela terassen.

hotell.bangkokÄntligen en SÄNG. Borstade tänderna och somnade mer eller mindre på direkten, då var klockan runt 22.30. Sov med Emirates-filten kring halsen då jag fortfarande besväras av min nackspärr och halsont. Är inte på topp någonstans men jag hoppas att värmen kommer att göra sitt.

DSC02066Imorse fick vi skjuts till flygplatsen och möttes av en underbar soluppgång. (Och märkte att vi glömde vår tax free-choklad i minibaren på hotellet :-(((()

DSC02068
Käkade frukost på Subway och drack kaffe från Starbucks innan det var dags att flyga. Vi åkte med Air Asia, tog typ 1,5 timme till Krabi och det kostade oss 350 kronor var. VÄRLDS.

eddie-krabi

ÄNTLIGEN FRAMME VID FÖRSTA SLUTDESTINATIONEN!!!!!! Som jag har sagt i flera veckor “jag slappnar inte av förrän vi har checkat in på hotellet i Krabi” – och nu är det gjort. Lycka! Vårt rum var inte klart när vi ankom så vi blev tillsagda att chilla vid poolen istället. Sagt och gjort. Tur att vi hade med oss solskyddsfaktor!

blomma-krabi hotell-krabi cola-thailand thailand-krabi-pool

 

Bleka och lite trötta men samtidigt glada och nöjda. Lunchen blev “tråkig”: kyckling, färska grönsaker och ris – men det smakade som gourmetmat. Alla smaker är ju annorlunda från den besprutade varianten vi får i Sverige. Nu har vi precis fått vårt rum, både CSN och min lön har trillat in och äntligen kan jag börja njuta. Nu ska jag kila ner till poolen igen och JA pappa – jag är noga med att inte bränna mig de första dagarna. ;-)

Första mellanlandningen, Dubai

I skrivande stund sitter vi på Dubais flygplats och väntar på att tiden ska gå. Av en ren slump hittade vi wifi så jag passar på att blogga lite för att få tiden att gå. Vi landade tidigare än väntat och har därför fått en ännu längre tidslucka mellan flighterna, just nu är klockan är 04:10 och vi har väntat i cirka sex timmar. Först om drygt fem timmar är det dags att flyga vidare till Bangkok. Jag har tänkt blogga under resans gång så det här blir premiärinlägget för vår resa.

(Vill också passa på att nämna nyårsafton och tacka de människor jag tillbringade de sista timmarna av 2013 med. Efter att ha samlats i soffan framför JVM var det dags att börja förfesten kring pingisbordet. Ett antal turneringar senare var det bastun som kallade och plötsligt satt vi ett dussin vänner och trängde ihop oss i värmen. Det var ingen som helst stress och jag älskade det. Vi gjorde oss i ordning, drak rödtjut och snackade skit och först vid tio var det dags för förrätt. En fantastisk trerätters i kompani av Jesper och Oscar – kockarna med stort K, och strax innan midnatt var både efterrätten uppäten och champagnen på väg att skålas med. Oscar visade hur man sabrerar champagne och sedan fick jag min nyårskyss av mitt hjärta. Vid 2.30 kom taxin och några få timmar senare var vi på väg till Arlanda. Tack vare den absoluta noll-stressfaktorn samt all glädje som fanns i gruppen blev detta firande så oerhört bra.)

nyår-2014 nyår-2014-rundpingis

Pappa och Jannie skjutsade ut oss till Arlanda imorse där vi checkade in våra väskor 2,5 timmar innan departure. Med den goda marginalen i ryggen gick vi till Naked Juice Bar där pappa bjöd oss fyra på en valfri smoothie. Lemon Flu Fighter var namnet på den iskalla dryck jag snart höll i min hand och även om det bara var ett namn så kändes den som ett bra val inför bakterierika flygresor.

Vid gaten träffade vi på My och Marcus som även de åker till Thailand idag. I höstas pratade vi om att jag och Eddie skulle hänga på My och Marcus samt fyra andra vänner som redan befinner sig i landet men efter många om och men beslöt vi oss för att gå skilda vägar då vi ville olika saker med resan.

Flygresan gick väldigt smidigt. Vi flög med Emirates och hela tiden passade de upp oss passagerare och var nästan övertrevliga mot oss. Eddan och jag kände oss lite halvdåliga när vi snodde med oss en varsin kudde och filt men när man har tänkt övernatta på flygplatsen kändes det som ett måste med “sängkläder”…

Under resan passade jag på att se två filmer; Jobs – biografin om Apples grundare och One Direction-rullen. Jobs har jag velat se länge och jag som är något av en IT-nörd tyckte att filmen var sevärd ur det perspektivet men samtidigt lämnade den en del att önska. Hade gärna sett ett annat slut, till exempel. Angående 1D-rullen… Jag var inte ett fan innan, nu ler jag småsött när jag ser småpojkarna uppträda. Dagens filmproducenter kan sin grej, det må jag säga.

Vi landade, som tidigare nämnt, tidigare än väntat och det har resulterat i att vi har 11,5 timmar att döda i Dubai. Hurra!…… Gick fram och tillbaka längs flygplatsens gångar för att få igång blodcirkulationen och spana in utbudet av mat. Burger King, McDonalds, någon smörgåsbar, snackbar och sushislott. Hmm. Blev i alla fall med middag, sisådär vid halv tolv, Den Gyllene Fågeln för mr Björketun och kycklingwrap och fruktsallad för fröken WL.

DSC02052 DSC02054

Låter fötterna bli av med lite blod efter att ha suttit stilla i sex timmar och sedan gått fram och tillbaka på flygplatsen.

Det är intressant hur timmar och rutiner flyter samman när man åker långa vägar, hoppar över tidzoner och i vissa fall även har timslånga mellanlandningar. Det går att lura kroppen på många sätt och detta är ett av dem – trots att vi båda har sovit både kort och utan kvalité känns våra kroppar inte alls så trötta som de borde.
Efter att ha gått fram och tillbaka på flygplatsen hittade vi äntligen två “liggstolar” att slå oss ned i. En timme senare kunde jag fortfarande inte somna och bestämde mig för att skita i vad klockan visade (01:05) och köpa en stor kaffe för att istället ägna mig åt tentaplugg.

DSC02060 DSC02056

Suck, dessa timmar går så oerhört långsamt. Förhoppningsvis landar min lön på mitt konto när som helst och då kan jag ta ett kik på taxfree-utbudet. Ser fram emot att äta frukost, just nu är det kolsvart utomhus, de flesta runt omkring oss ligger och sover. Känner ju själv att min meningsbyggnad inte är den allra bästa och att sömn kanske hade suttit fint menen – kaffe är också gott! Och en god kycklingmacka. Frukost om… ja, vad är klockan egentligen? Halv fem? Frukost om två, tre timmar då. Jaja. Ha det fint så hörs vi om någon dygn igen!

ELEVATE COPENHAGEN 2013

Elevate Copenhagen was… truly amazing. It WAS! I have so much going on in my head right now, it’s a circus in there. I’ll of course share it all (well…) with you.

So today I woke up at eleven… Which means that I’ve slept for about eleven hours. Can you believe?! Elevete was so freaking awesome. I had nearly no expectations and thought it would be a weekend where my sisters and I wouldn’t quite get along at all time and that I would miss my boyfriend like crazy (which I did, but you’ll get what I mean in a moment).
The reason we all went is spelled Bryan Mayne. We went to his seminar in Stockholm a couple of months ago and he promoted Elevate in Copenhagen. I was inspired by Bryan but didn’t really cared if we went to Elevate or not. You see – I love to do things I love (duh). I love to meet and talk to inspiring people, to get to know their story. I want to do what I’m passioned about and for me life is about having fun and to reach my goals – whatever they are. In other words, Elevate would be a great event for me. But as so many others I’m sometimes having a bit of a trouble being open to new things. I mean, to really get to know yourself you have to step outside your comfort zone and do things you normally wouldn’t do. And we all know that’s a scary thing. It takes courage and it takes an open heart. It’s so much easier to go on with your normal life and just challenge yourself in the areas you feel comfortable in. I have SO many friends saying that self development is like a religion. It’s like a sect where all of you are feeling that you just figured out the right answer, like you know what to do and you’re all so HAPPY……. Well. If that’d be self development – why not?

The story behind all of this is that my step mother and my father is business coaches, they make a living out of coaching people to reach their goals and dreams. They are, of course, a bit more developed in this area and they know so much about this. My step mother, who was with us at the seminar, was so inspired to go to Elevate and it all ended in eight VIP-tickets and a weekend at Copenhagen.

Let me just tell you about my last days before Elevate. Last wednesday I worked the early nightshift at the gala banquet and after party for SIME at Café Opera. I was so tired when I woke up at thursday morning, about to get trained for my new extra job at Renault for the first time. I was excited but a bit stressed. You see – during thursday I had a telephone meeting with a company that had went very good. This company works with internet marketing and my role would be to write SEO-texts and a bit of copy. They e-mailed me a work-sample and wanted it back at saturday. Huh! I was super focused at Renault during thursday first hours, then I went home and managed to write a couple of hundred words for the other company and then it was time to fly to Copenhagen. During the one hour flight I studied for my examination in project management which is on wednesday…
We went to the arena to get our VIP-passes and to say hello to all the workers. A huge hug-party, let me tell you! Back at the hotel I sat in my bed, writing like crazy on the work-sample so that I at least had my first sketch. I managed to finish and went to bed around midnight.

jesper-wl-torbjorn-larsson-elevate

Friday. Woke up at six o’clock. Had barely, like the rest of the room (Jesper, Lorena, Eugenia), gotten any sleep. Breakfast at the hotel and then a walk to Ballerup Arena where Elevate was. Out of nowhere I felt that I had done something wrong in my work-sample. And yep, I hadn’t paid close attention to it and yep, I had to re-write it. I felt stressed – not only did I have to re-write my text, I was also expected to be present in what happened at Elevate. By me, by my family, by the speaker and by of course all the other people who was taking time off to be there. My thoughts were all over and I couldn’t focus. This is, I think, why I didn’t really connected to Elevate first. I, of course, got inspired and I really enjoyed listening to the speakers but I didn’t put my heart into all the exercises we did.

elevate-copenhagen-2013
elevate-copenhagen-2013elevate-copenhagen-2013elevate-copenhagen-2013elevate-copenhagen-2013

Saturday. No sleep tonight either. I was glad that we weren’t physically activated during the days because if that had been the case, I would have fallen asleep during one of the seminars. Ten to thirteen hours per day. That’s the time of us sitting in the arena, listening, taking notes and feeling inspiring. I had until afternoon to finish my work-sample so I brought my computer to the arena and wrote whenever I could. I was so grateful to the kindly staff who helped me with their private wifi connection. They must have seen how stressed I was when I ran up to them with my computer in my hands, asking for help. I managed to both re-write the work-sample and send it during lunch and finally I could move my focus to Elevate. YES!
During the afternoon we had several exercises. I met such a nice woman, Zofia, and we instantly saw how we could help each other in business. To make a long story short: the speaker, Janet Attwood, wanted people who had find their business “partner” to get up on stage. I sat down since I didn’t want to be on stage, but Zofia waved at me so I had no choice, ha! This was the time when I spoke in front of 550 people (there were 650 at Elevate but I don’t think that everyone was there at the time). My knees were shaking and the words came out wrong. I forgot how to say “marknadsföra” in english and instead of “SEO” I said “CEO” – haha! “I study CEO”… Oh well, I’m so proud that I even had the guts to stand up and speak a “former” language!

elevate-copenhagen-2013 elevate-copenhagen-2013 elevate-copenhagen-2013 elevate-copenhagen-2013

This night both Eugenia and I were very low on energy and both my back and shoulder hurt like crazy. I guess that’s what happens when you’re sitting still for so many hours. We skipped the last seminar and went for a walk instead. We bought chips and chocolate and spent the evening in the hotel, laying in our bed watching TV. :-)

1459908_10153532775775038_1001174951_n 1410893_10151684472081707_308414832_o 1402186_10152034627610568_536288245_o 1459949_10153532772495038_1915604898_n elevate-copenhagen-2013

Sunday. Jesper and I changed beds and I could finally get some hours of sleep. I counted to 4-5 h which is more then I’ve had this far. Last day at Elevate and we all felt a bit sad. We had all really stepped outside our comfort zones and the energy we received was fantastic. We wanted to stay in this love bubble and never return!
Bryan Mayne was about to get on stage and before he started talking, this lady comes up to him and whispers something in his ear. He looks at us (we were sitting in the second row so we had eye connection) and then he says, loudly in his microphone, something like this: “there’s a family here. A big family who have come here all the way from Sweden to join us. I think it’s fantastic that the parents want to share this with their children.” Und so weiter. And then he wants us on the stage! I WAS FREAKING OUT but when my family started to move I couldn’t be the one making a scene. We received applause from the audience and 1/3 of them stood up. They even took pictures of us and I had no idea what to do but to smile. It’s so funny, you can really see in the picture below who’s the uncomfortable one..!

PICTURE CRED: my self, my family and Elevates photographer Keynote Sune Tølløse. 

ELEVATE COPENHAGEN 2013

packning_copenhagen

Handbagage: mac // hat // ysl glasses // marker // school books // magazine // passport // business cards // vitamin pills från body science

Idag har jag upplärning på mitt extrajobb och i eftermiddag flyger vi till Köpenhamn för att medverka på Elevate! I tre dagar kommer vi att nätverka, utvecklas och utbildas. Pepp! Utlovar bilder när jag kommer hem igen.