En överraskning i Karlstad

Hej, hej, hej! Länge sedan jag satt med datorn i knät i soffan och lät orden komma lite som de vill här i bloggen. Ändå mysigt ju. I fredags var första dagen jag inte fick huvudvärk på jobbet (jag stormtrivs, men lär mig ju massor fortfarande och lär behöva fokusera 110 % i några månader till innan det sitter i ryggmärgen) och idag kände jag att jag faktiskt kan greppa min att göra-lista, den är inte överväldigande vilket jag kände tidigare. Heja, och hurra!

I helgen åkte vi ju till Karlstad en sväng. När vi kom dit träffade vi min moster och tog sällskap hem till henne och hennes man där även min kusin var. Det bjöds på bubbel, ostar och massor av lakrits och choklad. Fika precis i min smak. ;) Jag har inte träffat någon av dem på två år och just att träffa Mathilda, min kusin, var så himla kul. Hon kommer hit i mitten av december, ser mycket fram emot det!

Efter några timmar skyndade vi hem till våra olika hotell (jag valde det billigaste, mamma och Per valde kvalité, haha) och gjorde oss i ordning. Så här såg jag ut, i kjol från Zara och blus från Carin Wester för Åhléns. Bytte dock kjolen till kostymbyxor precis innan jag lämnade rummet, var visst minusgrader utomhus. Brr.

Sällskapet satt redan på restaurangen när jag kom in och kramade om mormor. Hon blev så överraskad och det var SÅ mysigt att träffa henne igen. Så glad att jag följde med.

Vår servitör hade en väldigt grov brytning och vi trodde först att han var norrman. Jag tänkte att jag skulle briljera i mina nya kunskaper inom det norska språket (sitter dagligen i möten med Norge) – men det visade sig att vi hade helt fel. Han var ju dansk! Haha, fan också. Där kan jag inte briljera tyvärr.

Efter en god middag kramades vi hej då och sa på återseende.

Jag la mig i sängen med datorn i knät, NHL-matchen från Globen i bakgrunden och en godispåse vid sidan om. Runt midnatt försökte jag sova men det dröjde ända till tre-tiden då det var ett så lyhört hotell och allt som skedde nere på gatan hördes rejält. So much för den skönhetssömnen som jag längtat efter i en vecka. Men men, en riktigt mysig helg ändå. :)

Sunset

En av kvällarna i Spanien skulle vi åka till tivolit inne i Torrevieja. Solen brann på himlen när den var på väg ner för kvällen och innan vi lämnade vår residence (i brist på bättre ord) hann jag föreviga en av de många scener som vi kunde njuta av under vistelsen.

På väg till tivolit svängde Göran, Jockes pappa, upp på en utsiktsplats för att han visste att jag ville fota. Tyckte det var så gulligt :’)

Solen hann dock gömma sig innan vi kom dit, men det gjorde ingenting. De långa solnedgångarna vi är vana vid här i Norden är inte riktigt något Spanien får vara med om.

Bröderna Larsson ville också ha en bild.

Så poserade vi lite vant och åkte sedan till tivolit för att dricka mojitos och kanske shoppa lite i butikerna längs strandpromenaden.

<3

Den rosa saltsjön, vacker skymning och hockeyquiz

Cirka en kilometer från vårt hus i Spanien låg en saltsjö som sent på eftermiddagen, när solen började skymma, färgades vackert rosa. Trots att vi kunde se sjön med blotta ögat om vi bara ställde oss på gatan och tittade nerför backen tog det ett par dagar innan vi gjorde ett projekt av det och åkte dit.

Men först ägnade vi en heldag åt att ligga och pressa vid poolen. Det finns säkert ett tiotal bilder i Jockestelefin likt dem nedan, av någon anledning tyckte han att det var oerhört roligt att smygfota mig medan jag filmade till Instastory eller tog en selfie. :)

Det var jag, Jocke, Cissi och Fredde som åkte ner till saltsjön. Det var fortfarande oerhört varmt, eftermiddagstemperaturerna är ju galna i Spanien.

Runt hela sjön fanns ett stängsel som för att markera badförbudet men vi klippte upp en liten del av det och klev igenom. (Skoja, det var någon annan som hade gjort det innan oss.)

Ganska sjukt att se salt ligga så här i travar.

Visst är det häftigt?

Jocke testade att doppa tårna i vattnet men brände sig nästan (!). Givetvis ville vi andra testa det med, men det var så varmt att det inte gick att stå där en längre tid. Ni vet när man ska kliva ner i ett riktigt, riktigt hett bad hemma? Precis så var det.

När vi klev ut ur bilen väl hemma igen var våra fötter helt glittriga av det torkade saltet. Coolt!

Sedan drack vi sangria och gjorde oss i ordning. Vi skulle nämligen fira Göran, Jockes pappa, som fyllde år. Men först ville jag föreviga det här vackra kvällsljuset<3

Så gick vi runt området för att komma hem till Jockes morbror och hans fru som även de lånade ett hus i närheten. Jag hade med mig kameran i princip överallt och ibland skulle Jocke ”ge igen” vilket resulterade i bilden nedan.

Medan alla drack en drink tävlade de i par i ett hockeyquiz som jag hade skapat. Jockes familj har ju varit här i flera år och de brukar turas om att ha ”matdagar”, några som anordnar middagen. Under dessa middagar brukar de som är ansvariga just den dagen också anordna något roligt, till exempel ett quiz. Så kul tradition som gör att alla vill bräcka de andra, perfekt för en tävlingsmänniska som jag!

En liten roadtrip till vattenfallet Las Fuentes del Algar

Vi lapade faktiskt inte bara sol och drack mängder av sangria när vi var i Spanien. (Även om det var exakt vad vi gjorde merparten av tiden.) En av dagarna tog vi bilarna iväg på äventyr – vi skulle till Las Fuentes del Algar! Vi prickade tursamt nog in en dag då det var ganska mulet väder så vi missade liksom inga soltimmar. Tacksamt om man är en soldyrkare som moi.

Vägen kantades av höga berg. Fint! Här stannade vi vid en mack för att låna toalett och köpa dryck.

När vi kom dit åt vi medhavda lunchmackor och blev smått attackerade av getingar. Därefter påbörjades den långa (eller åtminstone branta) vägen upp mot vattenfallet. Vi valde nämligen att gå istället för att ta bilen upp, eller så var det helt enkelt så att våra hyrbilar inte skulle orka köra upp för den backen. Tror det sistnämnda ärligt talat. Fick ingen bild på den branta backen, däremot när vi gick längs berget för att tillslut komma fram.

Vi gick i korta tunnlar. (En tunnel.)

Och tillslut kom vi fram till vattenfallet! Då började också solen att kika fram. Var inte beredd på hur mycket människor det skulle vara där, vi hade liksom inte träffat så många på vägen dit. Jocke sa åt mig att beskära bilden nedan så man inte ser våra badskor, men halva grejen med upplevelsen är ju att se just… badskor! Var mycket tacksam över dem. Hade gjort satans ont i fötterna annars.

Så badade vi i sötvatten som inte kan ha varit varmare än 16 grader. Eftersom jag inte vet om resten av gänget (förutom Jocke, han har okej:at för länge sen) tycker det är okej att jag lägger upp bilder på dem i badkläder så har jag inte med dem på bild.

Jag fick höra av Cissi att det var ganska strömt vid de olika vattenfallen och att det var smart att bära baddräkt. Helt rätt beslut, hehe.

När vi kände oss klara med den här strapatsen gick vi vidare till nästa där det också fanns hoppmöjligheter. Här stod folk i kö och kastade sig ut i det djupa vattnet. Så också jag :)) Att det kan vara så kul att få känna lite pirr i magen?

Längst bort på den här ”nivån” fanns en fin liten klippavsats där man kunde sitta. Om man lutade sig för långt bak riskerade man att ramla ner i ett ännu starkare vattenfall och sedan… Ja, det vill jag nog inte ens tänka på. Men man skulle inte luta sig bakåt i alla fall.

Några timmar efter att vi hade kommit hem igen möttes vi på Jockes föräldrars terrass och spelade Yatzy och drack vin till den här fullkomligt magiska himlen. <3

Några ord från Spanien

Det är augustis första dag och jag sitter i en ledig klänning vid vårt matbord på terrassen. För första gången under resan är det ljusgråa moln som färgar himlen och temperaturen är något svalare än tidigare dagar, strax under 30-sträcket. Precis nu hör jag hur det börjar regna, det smattrar mot tyget som är temporärt utdraget som tak. Igår när vi kom ut från restaurangen såg vi hur stora regndroppar hade landat på asfalten men det verkade bara ha pågått i någon minut eller så. På uteserveringarna satt fortfarande familjer och åt middag, till synes knappt brydda om den plötsliga ändringen i väderlek. Att det regnar här är tydligen ovanligt men med tanke på den senaste tidens rapporter om bränder i bland annat Grekland och Turkiet kan jag inte tycka att det är annat än positivt att det gör just det.

Jag hade inte alls tänkt sätta mig ner och göra annat än det jag måste, men efter att ha läst ut tre, snart fyra böcker på rad har suget av att uttrycka mig i annat än bildform blivit alldeles för starkt. Igår, när resten av huset låg och vilade, tog jag till och med med mig datorn och satte mig på samma plats som jag sitter nu. Öppnade ett tomt Word-dokument och började skriva på vad jag i flera år har sagt ska bli min debutroman. Vi får se. Idag måste jag avsluta ett uppdrag som jag jobbar med och fantasin får därmed snällt flytta åt sidan.

Nu har det förresten slutat regna.