High Performance Academy dag 3

Så dag 3 var i lördags men efter lunchtid började mitt huvud värka och vid middagstid hade jag så extrem migrän att jag fick gå hem från middagen. Vi hade bokat bord på en fantastisk köttrestaurang och jag beslutade mig för att kriga ändå. Väl framme förstod jag att det inte skulle gå och vi frågade om alvedon eller liknande. Då sa kyparen att de inte får ge ut värktabletter eftersom vi kan stämma dom om mitt huvud blir värre. Que?  Jo jag vet att USA är väldigt annorlunda från Sverige men just där och då kändes det hopplöst. Anyway. Igår vaknade jag med samma värk och vi förstod att det kunde vara abstinensbesvär från koffein också. Troligtvis en blandning som har triggat det ena. Det är i alla fall varför bloggen har legat nere.

 

 

Dag tre!

IMG_8558 IMG_8569 IMG_8573 IMG_8575

Så här ser det ut vid poolområdet. Palmer, en jacuzzi, en simbassäng, solbäddar, ett fitnesscenter. Mycket trevligt.

I lördags pratade vi om:
– Produktivitet
– Ambitioner
– Hitta syftet med våra liv
– Att lära sig läsa snabbare och mer effektivt
– Att lära sig minnas bättre
– Fysiologi: kosthållning och vad dålig mat gör med våra kroppar och framtida sjukdomar

 

Det var otroligt intressant! Det är så väldigt svårt att försöka sammanfatta tio timmar per dag, att berätta vad vi lär oss utan att det låter mainstream. Men jag gör mitt bästa! Mina tankar/punkter från denna dag:

 

– För att vara produktiv är det nödvändigt att du är klar med vad dina ambitioner är. Hur ska du annars kunna få varje dag att räknas om du inte vet vad du behöver göra för att ta dig dit du ska?

 

– Vad är dina ambitioner? I materiella ting, relationer, skapande och arv. Vad vill du ha rent materiellt? Här talade vi också mycket om att det inte är fel att vilja ha materiella saker för att känna sig motiverad och fokuserad (om en bastu gör att du kan varva ner och bli ännu mer produktiv, köp en bastu – t.ex.). Men du måste vara medveten om att du är samma själ utan dessa ting också. Relationer: hur vill du att dina relationer ska vara? Vad vill du skapa och vad vill du lämna efter till världen när du är borta? Vi gjorde en övning där vi fick skriva ner allt detta. Detta är också smart att göra varje söndag för att ”keep track” i ditt liv.

 

– Kroppsspråket. Hur många av oss går med snabba steg genom folkvimlet (ok, på TC är det nödvändigt men ni förstår poängen), har axlarna under öronen, har blicken fäst vid horisonten och går med spänt ansikte? Du tror att du signalerar att du är upptagen, på vägen någonstans och att du på så vis är så viktig. Du ser snarare stressad och stel ut. Sänk axlarna. Slappna av i ansiktet. Le. Även mot svenska främlingar.

 

– ”it hasn’t been in my life since I CHOSE to exclude it.” mycket viktigt.

 

– Vi dricker otroligt mycket koffein. Kaffe, läsk, celsius. Vi tror att vi inte känner av det men i hjärnan ser du alla signalsubstanser som rusar runt när du intar koffein. Du har bara lärt kroppen att inte känna av det längre. För min del var det otroligt viktigt att lära mig detta och jag försöker nu att trappa ner på antal kaffekoppar och celsius per dag. Celsius kommer jag sluta helt med, förresten. SÅ inte värt det.

 

– Vi gjorde en övning där vi skrev ner mina bästa tips på hur jag är produktiv under dagen. Mina var: ät mat som ger en jämn nivå på blodsockerkurvan, gå upp tidigt och träna (styrka, yoga, promenad), använd tandtråd (vilket låter konstigt men om du pay attention till även de små sakerna kommer du tänka på detaljer i övriga områden), kom ihåg ”why” varför du gör saker, spela musik och/eller sjung, ha en idé-bok.

 

– Vi pratade mycket om vad vi bör äta för att våra kroppar ska fungera optimalt och att vi måste lita på att våra medmänniskor förstår värdet i detta och inte tar det till det extrema. Nu kan man t.ex. inte berätta om dieter för att det finns en risk att några människor tar det till en extrem nivå och får ätstörningar. Det kommer alltid att vara de som tar råd till det extrema, oavsett om det handlar om att öka/minska på något – vi måste våga lita på att våra medmänniskor kommer att förstå. Dare to challenge.

 

– Vi pratade en del om kvantfysik. 95% av dina tankar du tänker idag är samma som igår. Hjärnan växer och skapar nya signalsubstanser när du gör nya saker. Något så litet om att testa att borsta tänderna med ”fel” hand utvecklar dig. Testa ny mat, läs nya böcker och gör saker med ”fel” hand.

 

– Hjärnan väger ca 3% av kroppsvikten men använder 20% av kaloriintaget. Allt du stoppar i din kropp kommer din hjärna att använda sig av. Hur låter det att stoppa Celsius, sötningsmedel, e-medel och annat skit i kroppen? Hur tror du det påverkar din hjärna i det långa loppet? Och därmed – hur påverkar det ditt humör? Dina tankar?

 

Dag 3 lärde vi oss många detaljer och gick ner på djupet inom fysik. Därför är det utmanande att försöka dela med mig av det vi har lärt oss – vilket jag gör i senare inlägg istället!

Dag 2: High Performance Academy // fysiologi & brainscan

Dag två på High Performance Academy:

Fysiologi, intressanta gästföreläsare och kunskap om hjärnan! Jag har träffat några otroligt inspirerande och häftiga människor och redan andra dagen kan jag mer ärlighet säga att det här är bland det bästa jag har gjort i hela mitt liv.

 

Carmen och Lorena vaknade tidigt så efter ca fem timmars sömn begav jag mig ner till gymmet där jag tränade och avslutade med benövningar vid poolen.
IMG_8534

Alltså frukosten är ju under ALL kritik. Vi har ingen hotellfrukost så istället köper vi från Starbucks som ligger i byggnaden. Amerikanarna tror ju att fett är orsaken till all världens ondska så istället har de massor av socker och skit i t.ex. yoghurten :-)) Det finns verkligen inga bra alternativ här förutom dom där smoothiesarna såatteh ja, det är vad det är och när vi kommer hem kan vi börja nourish our bodies igen <33
IMG_8539

Lunchen åt vi vid poolen igen! Så gött med rejäl värme. Kommer sakna det.

IMG_8541

Sedan gick jag och Carmen upp och la oss på rummet i någon kvart och ”sov”.

IMG_8545

Och sedan var det dags för fem timmar seminarie igen! Mer om mina tankar om detta längre ner i inlägget!

IMG_8548

Vi blev utbjudna på middag så ikväll gick vi ut till en mexikansk restaurang och drack margaritas och åt god mat, pratade om dagen och om framtidsplaner.

IMG_8550 IMG_8552

Dagens tankar och punkter:

Vi är rädda att sätta en hög standard för våra medmänniskor.

 

Vi gör misstaget att fråga människor i vår närhet om råd och ta dessa råd på allvar. Vi ska bara fråga människor som är relevanta för ämnet. Vi kan älska våra föräldrar men om de har varit gifta tre gånger med olika människor är de troligtvis inte de rätta människorna att be om äktenskapsråd från. Detsamma gäller den där singelvännen när du och din partner bråkar. Be om råd från människor som är relevanta, inte från någon för att du älskar den personen.

 

Anledningen till att vi känner lack of confidence är för att vi jagar vårt ideala jag. Istället ska vi vända oss om och se vad vi har gjort hittills som är fantastiskt. Det är inte fel att vilja bli så bra som möjligt men det är viktigt att se hur långt vi har kommit för att ha en ground att stå på.

 

Var en observatör över dina egna tankar. Jag ÄR INTE mina egna tankar. Tankar är något annat än verklighet.

 

De människor jag frågar om råd ska veta mina mål, mina omständigheter och mina förutsättningar. Det är värdelöst att fråga någon om råd som inte vet detta. Troligtvis kommer det ändå bara ett dåligt råd, oavsett om personen menar det eller inte.

 

Rädsla är tre saker: rädsla för att förlora något eller förändring. Att det är tråkigt. Och att the outcome inte blir bättre. Ta viktnedgång som ett exempel. Varför ändrar inte människor sin livsstil trots att de vill gå ner i vikt? Vad är steg 1, vad förlorar jag? Jo, troligtvis känslan av bekvämlighet som jag får när jag äter godis i soffan framför ett tv-program. Känslan av att inte behöva göra något speciellt efter jobbet (Som att gå och träna) – bekvämlighet. Hatar det ordet, för övrigt. Steg 2: det är tråkigt. Fan vad tråkigt att träna. Köpa nyttig mat. Behöva ta sig till gymmet. Steg 3: tänk om jag inte mår bättre eller blir lycklig när jag gått ner i vikt? Det är ju det jag har trott hela tiden, gå ner i vikt = lycka. Tänk om det inte blir så? Lika bra att inte försöka. Här handlar det om att byta ut dessa steg mot: 1 = vad VINNER jag? Steg 2 = bring the joy, helt enkelt! Se det roliga! (Detta är också en hel mental verkstad, hur hittar man lyckan och glädjen i saker och ting?) Steg 3 = Det går såklart inte att förutse framtiden, men här är det SÅ viktigt att förstå att JAG är i kontroll av mitt eget liv! Vadå ”tänk om det inte blir bättre?” – GÖR DET BÄTTRE! You gotta work hard, earn that shit! Eller som ”tänk om jag inte hittar någon bättre partner? Min flickvän är helt OK men hon är dötråkig, och jag vill inte vara med henne, men tänk om jag inte hittar någon bättre?” – ääääh, vadå? AGERA! AKTIV LIVSSTIL! Gå ut och HITTA HENNE!

 

Vi ägnade dagen åt FYSIOLOGI och hjärnan med alla dess substanser, signaler osv. Så jäkla intressant. Fysiologi handlar inte om att få sixpack utan det är så mycket mer. Hur inflammationer skapas i din kropp osv. T.ex. detta med vitaminer och kosttillskott. Visst, bra och näringsrik mat är en god start – men för att få i dig alla vitaminer och mineraler behöver du äta MYCKET mat. Mycket mat = många kalorier, tar mycket tid, pengar osv. Vitaminer är helt okej.

 

Dr. Susanne Bennett kom som hemlig gästföreläsare och pratade om en glutenfri kost, utan socker och mejerier. Hennes son, som satt i publiken, hade haft multipla allergier som liten pojke och hon blev då ”besatt” av att hitta sammanhang mellan kost och kropp. Nu släpper hon böcker, föreläser om detta och hjälper människor världen över med problem som uppblåst mage, gaser, smärta i leder och mycket mer. Hon var helt fantastiskt och väldigt inspirerande.

 

En annan sak som var väldigt upplyftande var hur BRA Sverige är! Eftersom vi är i USA pratade vi ju om det här landet. USA är nice men det är fett kefft när det gäller rättsystemet, skolsystemet, genusfrågor, SJUKVÅRDEN… Alltså på riktigt! Vi i Sverige har det så jävla bra! Vi är väldigt utbildade i många frågor och speciellt i hälsofrågan. Visste ni att 65 % i USA är överviktiga? Att varannan amerikan har diabetes?

Vi pratade mycket om Fermentable Carbohydrates som kroppen har svårt att digest eftersom vi inte har de enzymer som behövs. Istället är det bakterierna i våra kroppar som göds av den här maten, de växer och det skapas inflammationer i vår kropp. Grejen är att det handlar inte bara om vikt och platt mage. Det handlar om diabetes. Hjärt- och kärlsjukdomar. CANCER. Alzheimers! Visste ni att Alzheimers numera klassas som diabetes typ 3? Just för att man har hittat samma samband mellan det som orsakas diabetes som alzheimers. Fucking HEMSKT.

 

Angående att USA som land är knas är sjukförsäkringen. Alltså, boy vad glad jag är att jag bor i Sverige. Brendon, föreläsaren, är uppväxt med fattiga föräldrar. Som tonåring krockade han med en lastbil när han cyklade och bröt massor av ben i kroppen. Han tog sig hem där hans mamma hittade honom och hon ringde till Brendons pappa som var på jobbet – och deras första fråga var ”har vi råd att ringa en ambulans eller är det billigare om pappan kommer hem från jobbet och kör Brendon till akuten?”. De ringde en ambulans som åkte med Brendon ÅTTA KVARTER (tar ca 15 minuter ATT GÅ) och det kostade 113 dollar. På det tiden var det ungefär 1200 kronor. För några minuters åktur. Förstår ni skiten?

 

Vi pratade mycket om hjärnan också och jag har en idé som jag ska låta vila ett tag så får vi se om jag vill ta med den till Sverige. Men just nu måste jag prioritera sömnen för att dela med mig av dessa underbara punkter. God natt på er!

High Performance Academy day 1

Imorse sov vi ut (eller ja, vi vaknade väl 6:30 men ändå) innan vi åt frukost på Starbucks här på hotellet. Jag tog en grön smoothie i tro att den ändå smakade rätt okej (den innehöll grönkål, selleri, apelsin, gurka, äpple och ginger) men den smakade fan skit, haha! Jag drack kanske en deciliter sen gav jag upp och drack kaffe istället.


IMG_8480 Processed with VSCOcam with f2 preset IMG_8501 IMG_8497 IMG_8485

 

 

 

 

High Performance Academy började kl. 9.00, lunch 13.00-15.00, sedan slut 19.15. Det är väldigt intensivt men boy, vad kul det är!
Idag gick vi igenom det upplägget och översynen kring det hela. HPA handlar om att nå en högre nivå och bibehålla den nivån. Det handlar om att aktivt välja synsätt. Om att förstå hur psykologi fungerar. Hur vår hjärna arbetar och agerar i olika situationer. Vad vi kan göra för att påverka vårt liv, vårt agerande, våra känslor osv. Allt detta kommer vi få verktyg till under kursen.
Några saker jag fann intressanta och som tilltalade mig:
  • En relation börjar inte vid bröllop/årsdag. Det börjar om varje dag. Varje morgon när du vaknar börjar din relation om igen.
  • Alla känslor är tillgängliga och jag kan välja vilken känsla jag vill ha.
  • Vi gjorde en övning där vi skrev upp vad vi var lyckliga över i vårt liv och vad vi var missnöjda med. Sedan fick vi svara på om de punkter vi var missnöjda med hade varit en del av vårt liv i mer än ett år… Vilket var en ögonöppnare för mig. Dags att ändra dessa punkter, med andra ord!
  • Hela tiden arbeta på att vara NÄRVARANDE. Speciellt i en relation. Att lyssna på den andra och intressera mig för vad den personen har att säga.
  • Antingen gör vi saker med ett mål eller så går vi på autopilot och utan intention med vårt liv kan vi inte växa.
  • Vi gjorde en annan övning med tre ord vi ville skulle vara JAG. Sedan tre ord av vad som skulle beskriva våra ”interactions”. Dessa ska vi upprepa dagligen. Varför? Jo, för att vi människor går tillbaka på rutin. Vi måste skapa triggers och nya beteenden för att det ska bli en vana. T.ex. har jag dessa ord som alarm på min mobil så jag hela tiden påminns om vilken typ av människa jag vill vara.
  • En annan övning var att skriva ner 5 regler för varje dag. En av mina var att jag vill säga något kärleksfullt till min sambo varje dag. Inte bara att jag älskar honom och är lycklig med honom utan något djupare som man kanske glömmer bort att göra i stressens vardag. En annan var att varje dag ägna mina mål i karriären en tanke och fundera över hur jag ska ta mig dit.
  • Vi pratade mycket om att get rid of your past och hitta peace osv. Jag vet inte om jag är där riktigt än men jag jobbar på det. Det var givande att tänka att det som har varit då är i det förflutna och något som jag egentligen bara borde släppa. Antingen gå i terapi för, eller bara släppa. Inte våndas över, inte fundera över, inte analysera eller försöka fixa. Fixa bra hjälp eller släpp skiten.
  • Låt saker och ting ta ”two beats” till. Le mot någon i två sek mer. Titta någon i ögonen lite längre. Vänta med att svara någon i någon sekund. Stressa inte.

 

 

 

 

Sedan åt vi lunch vid hotellets pool och njöt av solstrålarna :)

IMG_8503 IMG_8506 IMG_8511

 

 

 

Efter seminariet var vi så himla PUMPED UP så jag, Lorena och Carmen gick ner till gymmet och tränade i 45 minuter.
IMG_8528 IMG_8526 IMG_8518 IMG_8516

 

 

Sedan åt vi hamburgare medan vi såg NHL på hotellets sportbar, drack rödvin och gjorde dagens läxa: vad är vi tacksamma för idag, vad ser vi fram emot i morgon och var är det som stoppar oss från att nå våra mål. Det är ju egentligen bara vi själva som stoppar oss, men vad är det inom mig som stoppar mig? T.ex. rädslan över att inte leverera. Osv.

 

 

Nu blir det sängen! Natti folks!

Robin Sharma ”Lead without title” på Hotel Rival

Robin Sharma är en av världens största talare och inspiratörer. Han har skrivit flera kritikerrosade böcker och talar världen över om hur du optimerar ditt liv på olika sätt.

Idag ägde hans föreläsning ”Lead without title” rum på Hotel Rival i Stockholm och tidigare i år fick hela familjen biljetter till detta i födelsedagspresent.

Robin är verkligen fantastisk. Det var ett seminarium på cirka fyra timmar inklusive rast och jag antecknade frenetiskt. Han säger ingenting världsfrånvänt egentligen, men han förklarar det fundamentala och berättar på ett sätt som gör att man inspireras och tar till sig på en annan nivå.

Och han talar mycket om att aldrig vara genomsnittlig. Att våga stå ut, att göra det man brinner för och att göra sitt bästa hela tiden. Människor kommer att tycka du är galen men vad andra tycker och tänker om dig är deras problem.

Han sa så väldigt mycket klokt och jag vill så gärna dela med mig av allt till er men i ärlighetens namn är jag helt slutkörd i huvudet och ligger i soffan med håret i en tofs och ett halvt glas rödvin bredvid mig. Jag kommer att berätta mer senare.

 

IMG_3678 IMG_3679 IMG_3681 IMG_3691 IMG_3692

 

 

Han hade många förebilder att dela med sig av. Niki Lauda var en. Niki är för övrigt en av mina favoritidrottsmän (svårt att inte tycka så när man sett Rush typ fem ggr!). Lead without title handlar om hur du blir en bra ledare men också om att du inte behöver ha en titel för att vara en ledare. Han tog fram många bra exempel på människor som t.ex. har städat hotellrum eller toaletter men gör det bästa av det och optimerar sitt liv på ett sätt som många miljardärer inte ens är i närheten av.

 

Efter några timmar var det dags för rast och hotellet hade dukat upp mängder av smoothies från Brämhults, energibarer från Naked, fruktskålar, rawfood-smörgåsar osv – väldigt imponerande och en helt annan fika än den klassiska seminarievarianten!

Jag haffade Erik Granqvist och Andreas Johansson i vimlet och pratade om personlig utveckling, hockey och yogaretreat med dom i någon kvart innan det var dags att kliva in i salen igen. Dessa två herrar är alltså Färjestads fd målvaktscoach, numera expert på Viasat och HV71s headcoach. Jag tycker det är väldigt intressant att de båda tror mycket på yoga, personlig utveckling och meditation – allra mest kanske för att de lever i en stereotypt machokultur (hockeyn). Det är inspirerande och jag gillar det.

 

 
IMG_3693 IMG_3694 IMG_3697

 

Jag träffade också Katia! Det här är tjejen jag träffade genom Amanda förra helgen. Hon var här med sin mor som också är ett stort Robin Sharma-fan och hade åkt upp från Helsingborg över dagen enbart för att få träffa sin dotter och se Robin. Hur häftigt?

 

IMG_3703

Efteråt åt vi lunch på Angry Diner som är tv-kocken och Arga Kocken Anders Öfvergårds restaurang. Helt OK mat och bra priser men servicen var under all kritik.

Vår stackars servitör råkade i början av vårt besök tappa en colaflaska i ryggen på mig vilket ledde till att hela min rumpa och mina lår var dyngblöta av läsk. Det gjorde dock inte särskilt mycket för ärligt talat – vem led mest, han eller jag? Jag vet att jag i alla fall hade dött om jag hade råkat göra det. Stackarn! Nej, det var bara att torka och skratta lite åt eländet.

Det som drog ner betyget var att det var knappt halvfullt i lokalen, ändå verkade personalen väldigt måna om att hänga med sina polare än att 1. ge oss rätt mat 2. ta våra tallrikar 3. hämta nytt vatten 4. fråga oss om vi ville ha kaffe 5. ge oss kaffet inom ett par minuter 6. se oss när vi försökte signalera.

Nej, inte ett ställe vi går tillbaka till och inte heller ett ställe jag rekommenderar tyvärr.

New York, baby

I förrgår skulle jag leta efter recept och beskrivning till hur man skakar en whiskey sour – men det slutade med att jag köpte en resa till New York.

new-york-dröm-resa

Jag åker i slutet på nästa sommar.

Jag tror på att ta chansen när den dyker upp. Att följa sina drömmar handlar inte enbart om att jobba hårt utan också om att hela tiden ha ögonen öppna för tillfällen och chanser som dyker upp längs vägen. Det är väldigt sällan din dröm ligger på marken, greppbar och tillgänglig. Oftast är det istället bitar här och där som tillsammans skapar helheten. Problemet är att dessa bitar kan vara svåra för oss att se som en del av något stort och som de små bitar de är var för sig är det lättare att avfärda dom och istället vänta på ”den stora biten”, alltså drömmen. Men hur ofta händer det att du blir serverad din dröm?

Allt jag gör just nu är av en orsak. De jobbuppdrag jag väljer, vart jag lägger mitt största fokus på praktiken, hur jag lägger upp mina träningspass, vilka människor jag vill tillbringa tid med, middagsbjudningar osv. Allt har en större mening och detaljer, delar i dessa händelser blir tillsammans en stor helhet som jag kallar min framtid. Jag gör aktiva val och designar det liv jag vill leva.

Min dröm är inte att resa ensam till New York, men jag har förstått hur den här resan kan göra under för min framtid om jag förvaltar tiden innan och under på ett bra sätt. Det är ett pussel i sig och det gäller att på egen hand skapa möjligheter och inte avvakta när en möjlighet faktiskt uppenbarar sig. New York nästa år passar perfekt in i min planering för hur mitt liv och min karriär kommer att se ut efter min examen.

Jag längtar!

new-york-2015