Sociala medier har betalat min hyra.

bitches-get-things-done

 

 

Jag brukar normalt sett inte skriva sådana här inlägg men jag kände just nu att det kunde vara på sin plats. Internationella Kvinnodagen och allt. Typ.

 

Vet inte HUR många gånger jag har fått försvara mina val i livet. Eller fått höra på omvägar om vänner, bekanta, min killes vänner, min väninnas vän osv som tycker massor om mina val eller mitt agerande. Och jäklar, min blogg ska vi inte ens börja tala om. Den är ett kapitel i sig. Min blogg och mitt agerande i sociala medier kan uppröra många. Det är intressant att fundera över. Att jag är aktiv och nätverkar i sociala medier har gett mig samtliga av de jobb jag har haft sedan jag slutade jobba på advokatfirman och satte mig vid skolbänken. Med andra ord har sociala medier betalat min hyra och gett mig mat på bordet. Genom det sätt jag har agerat på t.ex. Facebook har jag fått till möten, jobbförfrågningar och chanser som jag inte ens hade kommit i närheten av om jag, låt mig säga, bara hade suttit i soffan och tittat på andras Instagramflöden.

 

Jag har och gör nya grejer hela tiden. Jag älskar det. Och jag talar om det, för då sprids det – vilket det behöver göra, om det ska ta fart. Det är så jag hittar min motivation. Jag räds av tanken på att vara medioker och jag vill göra ALLT. Det är så jag är och jag sitter inte tyst och anpassar mig efter att några människor som uppenbarligen inte bryr sig om mig stör sig på att jag bloggar eller skriver om mitt jobb, min praktik, min helg eller vad som helst egentligen.

 

Jag anpassar mig inte efter er och jag får saker att hända. Jag får saker gjort. Om det gör mig en till bitch, fine. Let me.

Erik Granqvist och myssöndag

wise-words

God eftermiddag kära du!

Skönt att få sova en timme extra och känna att dagen blir lite, lite längre. Den här helgen har varit som en recharger efter jetlag och mental påfrestning efter Kalifornien så mängden knop har väl varit sisådär. Men det känns helt okej, det med.

Jag har verkligen fått jobba på att inte känna mig otålig och stressad över att vara 24 år och inte ha mitt drömjobb än. Jag har förståelse för att det kan låta löjligt i mångas öron men jag känner ofta rädslan av att bli omsprungen och att min chans försvinner om jag inte är där JUST NU. Svårt att beskriva. För några dagar sedan kom dock vändningen som ett ljus från ovan. (Nu är jag inte det minsta religiös, men det är så jag väljer att beskriva det.) Plötsligt infann sig ett lugn och en trygghet i att jag inte behöver vara där just nu. Så länge jag aktivt jobbar mot mina mål kommer jag hamna där tids nog. Och under resans gång är en del av mognaden och tillväxten att kunna njuta av nuet och just resan. Det är ju en charm i sig. Och som jag skrev igår, om jag enbart fokuserar på målet kommer jag att missa allt som händer just idag och lär även få tampas med både det ena och andra längre fram.

***

Hur som. Några tankar bara. Idag är det exakt ett halvår tills jag tar examen. Och imorgon går jag in på näst sista veckan på C More. Jag längtar faktiskt till att komma tillbaka till skolan. Jag ser fram emot de kurser vi har kvar och att sätta igång med examensarbetet. Att gå tillbaka till skolbänken var det bästa beslutet jag kunde fatta för drygt ett år sedan – skolan får mig att ständigt utvecklas och får mig att känna att jag är på väg någonstans. För mig är det superviktigt för mitt engagemang och mitt driv, vilket jag har förstått att jag måste ta med mig i mitt jobbsökande efter examen.

***

Idag fyller min styvsyster Carmen år. Vi överraskade henne imorse med en stor frukost och sedan åkte jag hem och jobbade lite. Gick en lång promenad med Magnus Nyström & Erik Granqvist i öronen. Jag gillar verkligen Erik. Han har ett lugn i sig och hans värderingar stämmer mycket överens med mina. Dessutom är han pro-meditation och personlig utveckling, något jag verkligen gillar. Speciellt i den branschen han är i. Jag får nog skriva ett inlägg om mina förebilder, tror jag…

***

Ikväll blir det en riktig höstkväll. Vi har precis betalat räkningar, några maskiner tvätt ska snabbt vikas och hängas upp och allt inför morgondagen ska förberedas. Därefter är det officiell myskväll, hur cheesy det än låter! Ugnsbakad lax till middag, ett dussin levande ljus runt om i lägenheten, en mysig film eller en bra bok och bara känna värme och närhet. Ladda om inför en ny vecka helt enkelt.

mysigt-badrum-levande-ljusDröm, va?

Vi måste omdefinera begreppet FRAMGÅNGSRIK

Rubriken är inte mina egna ord utan Arianna Huffingtons, bl.a. grundare av The Huffington Post. Arianna var en av gästtalarna på HPA förra veckan och när vi gick därifrån fick vi hennes bok Thrive med oss. En högst personlig och djup berättelse om hur hon som hårt arbetande kvinna snart gick in i väggen av stress och depression.

 

Thrive

 

Det kan låta som en av många liknande självhjälpsböcker där innehållet är detsamma, men det vill jag tala om för er att så är verkligen inte fallet. Jag återvänder dagligen till boken och dagligen får jag en ”aha!”-upplevelse och känner faktiskt, halvt ödmjukt beskrivet, att jag skulle kunna ändra världen med denna bok som verktyg.

 

Stress är ett uttjatat men ack så otroligt aktuellt begrepp. Speciellt för oss kvinnor. 

Intressant statistik:
Kvinnor med stressiga arbeten löper 40% högre risk att drabbas av hjärtsjukdomar. FYRTIO procent!
Kvinnor som får hjärtattacker löper dubbelt så stor risk som män att dö inom ett år efter attacken.
Kvinnor med stressiga arbeten löper även större risk att drabbas av ätstörningar och alkoholism än kvinnor med lågstressiga arbeten.

 

Än mer intressant är:
Sedan 1991 har antalet utskrifter på receptbelagda depressionsmediciner ökat med hela 495%! Det är helt galet! Denna siffra är från England men det ser nästan likadant ut i hela västvärlden.
I Europa har, från 1995 till 2009, användandet av dessa mediciner ökat med 20 %. PER ÅR.

 

Och jag tänker ständigt på alla tonåringar som känner stress i skolan. Som tror att det är normalt och förväntat. Som nästan får beröm för att de är stressade, ångestladdade och har svårt att sova – för då betyder det ju att de pluggar hårt! Eller, hur var det nu men ordet ”framgångsrik”? Hur bemöter vi varandra i dessa frågor? Ger vi en eloge till de som inte sover något och istället lägger all sin kraft på att studera, men två år senare kommer att falla hårt? Och den eloge vi ger, sätter det en högre press på den personen som i sin tur inte vågar trappa ner eftersom det inte anses vara ok?

 

Jag pratar inte om att jobba hårt, för det ska vi göra. Vi ska ge hundra procent. Jag pratar om att tappa bort sig själv på vägen till något som vi tror är framgång.

 

Och vi i Västvärlden som ”har allt”. Vi har ett hem, mat, en säng, kläder och vatten. Ändå blir vi deprimerade och behöver hjälp. Varför? Vi är inte nuvarande. Alls. Vi tänker på framtiden. På att allt kommer att bli bättre OM eller NÄR… vi bara… har gjort något, igen.

NÄR jag har gått ner 10 kilo…

OM jag lyckas med…

NÄR jag hittar en man/kvinna…

NÄR jag får den där höga titeln…

 

Och vad händer då? Exakt samma som nu. Om du inte ändrar på ditt sätt att tänka och vara.

 

Många frågar vad jag gjorde på High Performance Academy. Just detta. Talade om hur vi ser på världen idag, hur vi agerar, varför vi känner att något saknas när vi ändå har allt. Hur vi ska bete oss mot andra för att själva må bättre. Tacksamhet. Vad är våra ambitioner? Hur når vi dom? Hur skapar jag ett optimalt liv utan att dö av stress på vägen? Hur skapar jag ett värdefullt företag, lyckas med mina kunder och får en hög vinst och samtidigt ha en fantastisk relation med min familj och mina vänner?

Vad tänker du när du hör ordet framgångsrik? Troligtvis tänker du på långa dagar och sena nätter med tentaångest, prioriteringar där familj och vänner hamnar efter studier och arbete, hårda och många s.k. hundår på kontoret för att bevisa ditt driv. Stress. Lite sömn. Ångest.

 

Om du inte tänker på begreppet framgångsrik som det ovan tänker du nog att du måste genomlida allt detta för att sedan bli framgångsrik. Ja, om du inte hunnit kola på vägen dit, då. Risken är att om du lever ditt liv som alternativet ovan och ständigt tänker ”jag ska sova NÄR…” (japp, där är det igen!) eller ”jag ska börja äta nyttigt NÄR tentan är över…” osv, då kommer du fortfarande leva i stress.

 

Stress är den fundamentala djävulen till alla våra problem här i livet.

Om vi verkligen gräver och rotar oss ner till detaljen alla längst ner, ja – då är det stress. Jag är övertygad om att alla våra problem skulle lösas om vi lär oss hur vi inte stressar i livet och hur vi gör för att ständigt vara närvarande.

 

Vore inte det fantastiskt? Både att vara närvarande men att också möta en sådan person? En person som när ni talas vid tittar på dig och lyssnar som om ingenting annat i rummet existerade. En partner som uppriktigt frågar hur din dag har varit och inte kastar ur sig frågan medan hen tar upp tvätten ur maskinen. En förälder som kramar hårt, på riktigt. En chef som tar sig tid att prata om en uppgift och vara säker på att du förstår och inte bara kastar något verbalt i ansiktet på dig.

 

Just stress och hur vi finner ro vill jag prata mer om. Så det ska vi göra senare.

 

Kom ihåg: tid är den finaste gåvan vi kan ge varandra.

Hur finner jag välmående, ett bättre liv och en frisk framtid?

Efter alla inspirerande föreläsningar på High Performance Academy har jag funderat mycket på min livsstil. Många frågor har ställts och många nya funderingar har väckts. Min världsbild inom vissa frågor har skakats om och även om jag plötsligt blir nybörjare inom många områden som jag tidigare ansett mig vara välutbildad inom känner jag mig smått pånyttfödd. Det är den där känslan av att vidröra något nytt som jag gillar. Nyfikenheten väcks och jag blir törstig på mer. En fantastisk känsla.

 

Dessa dagar har jag också förstått vad som händer när jag får mina ”stressdagar” där jag känner att jag bara står still utan att utvecklas och gör spontana saker bara för att skaka om min vardag. Jag mår skit under den tiden. Jag gillar inte att stå stilla och känna mig som en bricka i ett spel. Nu har jag förstått vad det handlar om och hur jag ska göra för att varje dag känna nyfikenhet, glädje, stolthet och visdom. Små enkla verktyg som gör att jag hela tiden rör mig mot olika mål jag har i livet.

 

Det fundamentala i en bra livsstil är sex områden, där de två nedersta är de två viktigaste, enligt Brendon:
–  Productivity
– Persuasion
– Psychology
– Physiologi
– Presence
– Purpose
Det var också dessa som vi delade upp dagarna i.

Att göra en stor förändring i samtliga på en gång är svårt och nästan ogenomförbart. Det går liksom inte att göra om hela sitt kostschema, sin träning, sina morgonrutiner, sin sömn, hur jag använder sin mail-inbox, hur jag hälsar på och beter mig mot människor, hur jag ökar vinsten i mitt bolag osv. Det är för mycket på en gång.

 

Istället ska vi ta små kliv som i slutändan blir en riktig stor förändring mot ett ännu bättre liv.

 

Denna vecka kommer jag att äta glutenfritt. (Julia, jag kommer fråga dig om råd – heads up!) Jag har förstått farorna i att äta så mycket som jag gör och för att förebygga sjukdomar i framtiden, leder som värker och mycket annat kommer jag att långsamt gå mot en kost där mat som innehåller gluten inte florerar på samma frekvens som idag. Jag är väl medveten om att jag inte kommer att äta glutenfritt varje dag i hela mitt liv – och jag tror heller ej att det är den bästa lösningen för oss som inte är intoleranta – men jag tror stenhårt på en kost som inte innehåller den mängd jag äter idag.

 

Att jag får enorma abstinensbesvär gör mig rädd men samtidigt tacksam över förståelsen i vad det är som försiggår. Att fitnessbloggar (som jag tidigare läste dagligen) dricker 1-3 Celsius per dag, något glas lightläsk till middag och pwo innan träning har fått mig att tro att det är okej – det innehåller ju inget socker, inga kalorier och det gör dig pigg nog att utföra ett bra gympass. Och värst av allt… Alla andra gör ju det. Mina förebilder gör ju det. Tro mig, jag var steg 1 i förändringsfasen (mitt inlägg om det här) när vi började prata om detta. TA INTE MIN CELSIUS IFRÅN MIG! RÖR FAN INTE MIN COLA ZERO! Men ju mer jag märker i praktiken att min kropp mår SKIT av detta har jag av rädsla förstått sanningen.

 

Läskigt som fan hur påverkade vi blir av de runt omkring oss. Medvetet eller omedvetet. Vilka omger du dig av? Vad har de för tankar och vanor?

Så förutom att denna vecka äta så glutenfritt som möjligt kommer jag också att skära ner på koffein. Jag älskar ju kaffe. Men jag behöver faktiskt inte dricka SÅ mycket. Säger du att du inte känner av koffein längre? Well. I hate to tell you this, men om du gör en brainscan ser du att din hjärna känner av koffeinet du häller i dig – men du är så van vid topparna och dalarna att din kropp är bedövad. Jag säger inte att tre, fyra, fem koppar kaffe dagligen kommer att förstöra ditt liv, ge dig sjukdomar eller resultera i att du dör i förtid – jag säger bara att det kan vara klokt att vara medveten om vad som sker i kroppen och på så sätt göra aktiva val och inte bara agera utan fundering och efter vanor.

 

Små steg som för mig är jobbigt men nödvändigt. Varje vecka har jag ett nytt mål med kosten och jag kommer att föra matdagbok och mycket annat. Det kanske låter jobbigt, men för mig känns det inte alls energikrävande. Snarare tvärtom.

 

Jag är dedikerad till ett liv där jag känner glädje, lycka, klarhet, visdom, stolthet och mycket mer – varför vill jag då hålla kvar vid så många gamla vanor?

 

Det känns som att jag har nått en ny nivå i mitt hälsotänk och mitt välmående och det känns helt fantastiskt. Det här är vad jag har letat efter och det har funnits rakt framför mig hela tiden men jag har inte varit öppen och mottagbar. Det är så viktigt att tänka på, också. Att ibland är vi inte redo för förändringar. Eller så är vi rädda och behöver stöd. Och kunskap.

 

Mer om detta kommer att skrivas. Det är för viktigt för att bortse ifrån.

Sista dagen på High Performance Academy

Igår var sista dagen på High Performance Academy och den kunde inte ha börjat sämre. Så fort jag vaknade kom huvudvärken tillbaka och jag grät och skakade om vartannat. Som tur var hade jag mina värktabletter för ryggen och dessutom brustabletter från en vän på eventet. Fullproppad med tabletter kunde jag fyra timmar senare möta resten av gänget i the Ballroom där vi skulle avsluta helgen.

 

Jag skrev ner några tankar under de sista timmarna av HPA och nu när jag går tillbaka och läser ser jag att jag har stavat några ord fel, att några bokstäver saknas och att jag är skakig i skrivstilen. Lite läskigt men det är så kroppen reagerar när den inte mår bra och ändå ”tvingas” till saker, vilket jag verkligen har förstått under den här helgen. För min del har jag också förstått att det handlar om abstinensbesvär som har triggat migrän. Jag har inte trott att jag är så beroende av kaffe och lightläsk eftersom jag inte märker av det när jag dricker det (duh……) men här har jag av naturliga skäl inte haft tillgång till Celsius eller druckit särskilt mycket cola light och när jag drog ner på kaffet började huvudet dunka på riktigt.

 

 

Hur som haver! Sista dagen…

IMG_8599

På scen har det varje dag stått, förutom Brendon Burchard, en inflytelserik människa med internationell status. Idag fick vi besök av en farbror, god för ett antal miljoner dollar och med många företag i bagaget, som jag såklart inte minns namnet på. Som sagt, helt borta i huvudet. Han pratade om konsten att övertyga. Det var otroligt intressant och något jag definitivt kommer ta med mig i min karriär.

 

Jag vill jättegärna dela mer med er men mitt huvud (abstinensbesvären…) gör sig påmind och jag klarar faktiskt inte av att skriva mer. Jag får helt enkelt fortsätta berätta om resan vid ett senare tillfälle.

 

 

Efter eventet var klart kramade vi om alla nya vänner och la oss sedan nere vid poolen och åt lunch… Himmelrike!

IMG_8584 IMG_8595 IMG_8596 IMG_8641