Faux Fur från Filippa K

God morgon!

Igår innan vi gick och la oss var jag fortfarande hängig så jag tog beslutet att jobba hemifrån idag med. Ikväll ska Johanna och jag se Djurgården-Färjestad, illa timing men jag har varit förkyld på hockeymatcher tidigare, hehe.

Tänkte snabbt bara visa upp mitt senaste fynd: nytt tillskott i jackgarderoben! En faux fur-jacka från Filippa K i varmaste brandröd. Jag köpte den i Filippa K’s butik på Barkarby Outlet när de hade galen rea. Fick denna jacka till 50 % och passade även på att shoppa kostymbyxor till erbjudandet “3 för 2” vilket innebar att jag fick en halsduk i 100 % ull gratis. Älskar att göra klipp!

Helgoutfit: den långa, blommiga kjolen

För några veckor sedan köpte jag den här fina kjolen från Indiska. Här finns den om du vill köpa den själv! (Annonslänk)

Har verkligen velat fram och tillbaka om jag ska behålla den eller inte. Testat med olika blusar, t-shirts och tjocktröjor men alltid lagt tillbaka den i garderoben och valt något annat att bära under dagen. Jag tycker den är jättefin, men är den jag?

Precis som när jag bloggade om att jag inte har burit vita byxor på grund av “för stora lår”, kändes en sån här kjol fel för mig och min kroppstyp. Kan man ha en långkjol om man har breda höfter? Ni hör ju, vad fan är det för tankar jag har? Så jag bestämde mig för att bära den i lördags. Trotsa djävulen på axeln som säger att det bara är slanka kvinnor som kan ha såna här kjolar (vem fan bestämde det?).

Och jag trivdes SÅ bra i den! Kände mig verkligen så fin. Tänk va? Det gäller bara, för mig i alla fall, att slåss mot sina tankemonster och köra över rädslan. Vilket ju är lättare sagt än gjort, men… Värt när man vågar. : )

Black and white

Jag fick flera komplimanger för den här tjusiga blusen igår så jag bad Amanda fota några bilder på balkongen på Spy bar igår så jag kunde visa upp den här. Såklart. ; ) Försöker fortfarande lära mig min nya kamera… Än så länge tycker jag att min gamla Sony är snäppet bättre men kan ju ha med objektivet att göra.

Byxor (mammas gamla) – Dagmar, Skjorta – H&M, Taxklackar – Zara

Snubbiga gubbar som kallar en för horunge

Jag har haft lite problem med bittra gubbar den senaste veckan. (<- En mening jag… inte ens borde skriva i min blogg? För att det är så tragiskt att gamla, främmande och bittra gubbar ska ens ha med mig att göra.)

Jag skrev aldrig om den här händelsen i bloggen men i fredags hade jag ett planerat besök på Danderyds sjukhus och efter att ha jobbat drygt en timme på kontoret gick jag med bestämda steg mot tunnelbanan för att ta röda linjen mot Mörby. Innan jag lämnar Nybrogatan för att kliva in i entrén ser jag hur en man (cirka 60 år) stirrar på mig vilket jag finner oerhört obehagligt, men tvingar mig själv att titta honom i ögonen och blänga tillbaka medan jag rundar honom. (Jag tänker inte förminska min egen uppenbarelse bara för att han har något maktbehov.) Han mumlar något, men jag hör inte vad. Vi båda går nerför den breda trappan mot sushistället och jag går lite snabbare, dels för att jag hatar att gå långsamt men också för att jag ärligt talat alltid gör det när jag får ögonkontakt med en man jag känner mig osäker på.

Då, när jag är cirka två meter framför honom, ropar han åt mig “Spring inte, ungjävel!” (jag springer alltså inte ens), mumlar lite till och sedan “Hoppas du ramlar, horunge”. Jag blir ärligt talat helt chockad men går snabbare mot spärrarna samtidigt som jag hör hur han fortsätter att säga saker, vad han säger hör jag dock inte. Kanske lika bra. Jag tog rygg på en tjej som kom springandes från andra hållet och hann med en tunnelbana som stod inne.

Så, det var ju en upplevelse…

Idag står jag på trottoaren medan Sofia tar några bilder på min outfit. Hon stannar upp för att det kommer en man bakom mig och när han går förbi vänder han sig om och säger förbannat till mig “Randigt och svartvitt går INTE ihop”. Varpå jag svarar typ “Va, det gör det ju visst det!” och han vänder sig om igen och ropar “NEJ, DET GÖR DET INTE!!”, hahaha. Jag orkar inte ens. Kände han verkligen ett sånt stort behov av att berätta för mig att han, en 60-taggare med cirka noll klädsmak, tyckte att min outfit inte matchade? Jaha, liksom? Nähä. Trist. Det är nästan så jag fnittrar lite när jag skriver detta, men ärligt talat – vad fan är problemet hos 60-taggare med penis? Har ni inget liv eller?

Tjej som matchar mönster och ÄLSKAR det:

Rutig kavaj och Stockholm Fashion Week

I förrgår skrev jag ju om en rutig kavaj som jag hittade på Stadsmissionen – och redan igår invigde jag den! Fast först satt jag och sprättade upp armhålorna på den och rev ut axelvaddarna. Den här kavajen är i typisk 80-talsstil och modellen speglar modet på den tiden. Men trots att den är lite stor älskar jag den, speciellt knapparna och dekorationen på kragen.

Idag ska jag på Stockholm Fashion Week för första gången! Ehh var tvungen att maila PR-byrån på den visning jag ska på för att vara säker på när visningen började. Det där med tider och “osynliga tider” ni vet… Jag mailade dem förra veckan också och frågade om jag fick ta med mig en +1, trots att inbjudan var personlig. Som tur var fick jag det, så proffset och min mycket nära vän Angela hakar. Skönt. Har ingen aning om vad man gör därborta. Haha! Det är som ELLE-galan. En egen värld.

I alla fall för oss utanför. ;)